Sanna Rayman
Efter att ha skrivit lite putslustigt på ett kanske alltför frivolt ämne i ledarbloggen häromdagen har jag mejlledes mottagit kritik för att genom min oförmåga att se allvaret i korvsituationen i Simrishamn vara lite av en, tja, svikare av kvinnosaken. Det var absolut inte min avsikt, jag uppfattade bara inte fullt ut kvinnosaken i ärendet. Eller uppfattade den åtminstone inte som tillräckligt brännande för att rynka pannan.
För att motverka det intryck av ointresse för jämställdhet som felaktigen kan ha givits vill jag därför sprida följande länk, där män utsätts för sexualisering motsvarande den sexualisering som kvinnor utsattes för i den där korvmojen i Simrishamn. Om inte detta är den ordning som Jacques Derrida i artikeln ”Eating well” (1988) kallat det ”carnofallogocentriska” dominansschemat så vet jag inte vad som är det.
Vill påpeka att jag även i detta fall lutar åt att roligheten trumfar sexismen. Således förblir pannan orynkad och munnen fnissande även denna gång.
Skratt och korv – kan det bli bättre i sommartorkan!?