Kommentar/svar om bostäder, Bryssel och Hyresgästföreningen

Med anledning av op-ed-artikeln Där ingen Hyresgästförening finns (19/3), har följande kommentar inkommit:

I Bryssel finns ingen hyresgästföreningen, utropar EU-tjänstemannen Per Heister och uppmanar bostadsministern att lära av Bryssel där det råder fri hyressättning. Vi beklagar att vi måste göra Per Heister besviken, men det finns naturligtvis en hyresgästförening även i Belgien, Syndicat des Locataires. Och med tanke på hur situationen är generellt för hyresgäster i Bryssel så har vi full förståelse för att hyresgäster även där väljer att organisera sig i en konsumentorganisation som värnar hyresrätten och hyresgästers boendetrygghet.

På bostadsmarknaden ska alla sorters människor rymmas; de som flyttar inom EU, de som invandrar från övriga världen, unga, barnfamiljer, äldre, de med utvecklande arbeten, arbetslösa, hög- och låginkomsttagare. Det är som EU-byråkrat lätt att bli närsynt och bara se till den hyressituation resursstarka kollegor har, men den intressanta frågan handlar om ifall det finns bostäder att tillgå för majoriteten, dvs även för alla mellan- och låginkomsthushåll.

En stor andel av hyreskontrakten i Bryssel är ettåriga eller kortare. En grupp hyresgäster som innehar dessa är resursstarka EU-byråkrater, som ofta stannar under en kortare tid i Bryssel och dessutom ofta har möjlighet att betala högre hyror än vad den vanlige belgaren har. Men även många andra Bryssel-bor tvingas bo med korta kontrakt, eftersom det i många fall är det enda de har råd att efterfråga. Det var inte förrän 2007 som Belgien lagstiftade om att man som hyresgäst hade rätt till ett formellt hyreskontrakt. Innan dess kunde alltså fastighetsägaren från en dag till en annan bestämma om du som hyresgäst skulle få bo kvar eller ej och vilken hyra du skulle betala.

Idag kan ett hyreskontrakt sägas upp av hyresvärden utan några som helst skäl om hen uppger att lägenheten ska användas för personligt bruk, av ägaren eller dess närstående. Har hyresgästen bott längre än tre år i lägenheten behöver fastighetsägaren inga skäl alls för att säga upp hyresgästen. När ett belgiskt hyreskontrakt går ut finns inga garantier för att man som hyresgäst får bo kvar i det man ser som sitt hem. Det är upp till värden att bestämma om någon annan ska få flytta in eller om hyran ska höjas. Boendetryggheten är alltså obefintlig.

Bryssels bostadsbestånd är fortfarande i sämre skick än på många andra håll i Europa. Spannet mellan bostäder i väldigt dåligt skick och lyxrenoverade sådana är stort. Arbetslösheten i staden är hög och 32 procent av invånarna i Bryssel har en inkomst som ligger under EU:s gräns för fattigdom. Bryssel har dessutom en relativt hög andel socialt boende. Den 31 december 2013 fanns det 44 332 hushåll, knappt 112 000 personer, på väntelistan för subventionerade bostäder i Bryssel. Det motsvarar nästan 10 procent av invånarna i huvudstaden. Om nu bostadsmarknaden fungerar så optimalt som Per Heister gör gällande, varför väntar över 100 000 Bryssel-bor på att få en bostad?

Eftersom en stor grupp efterfrågar så billiga bostäder som möjligt finns det naturligtvis lägenheter att hitta för den som har en högre betalningsförmåga. Per Heister skriver i sin krönika att ”priset är, som på andra marknader konkurrensutsatt. Det betyder att priserna hålls nere ända tills brist på bostäder uppstår. Och det uppstår ingen brist i Bryssel.”

I över 80 procent av Sveriges kommuner är det brist på hyresrätter. I storstadsområdena är bostadsbristen akut. Sannolikheten att en fri hyressättning skulle hålla priserna nere på den svenska hyresmarknaden är, skulle vi våga påstå, rätt minimal. Vi kan dock trösta Heister med att när han väl flyttar hem igen så kommer Sverige fortfarande vara utan både hyresreglering och prisreglering på hyresrätter. Det är nämligen 40 år sedan hyresregleringen avskaffades av den svenska riksdagen.

Däremot kan vi lova att Hyresgästföreningen, en ytterst livaktig och dessutom växande organisationen, kommer finnas kvar. Hyresgästföreningen har 530 000 hushåll som medlemmar och vi delar samma mål: det behöver byggas fler bostäder, företrädesvis hyresrätter, med rimliga hyror. Det är ett mål vi är övertygade om att vi dessutom delar med majoriteten av de Bryssel-bor som lever på en osäker hyresmarknad.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Per Heister svarar: Hyresgästföreningen är arg på mig för att jag visat hur en i huvudsak oreglerad hyresmarknad som i Bryssel fungerar väl. Det vore ju ett slag mot hela deras existens om bostadsmarknaden fungerade väl.

Jag skrev en längre artikel med väsentligt fler detaljer i Svensk Tidskrift för 14 år sedan. Den är fortsatt aktuell, bostadsbrist i Stockholm och paradis för inflyttingar till Bryssel. Artikeln finns här. Den som läser ser också att Hyresgästföreningens beskrivning i sin replik av besittningsskydd mm inte är sanningsenlig.

Också den gången blev Hyresgästföreningen arg och rädd och hyrde in en journalist att skriva en motbok till min artikel. Journalisten hittade inga fel med min artikel men beskrev att jag inte tagit upp de särskilda subventionerade ”fattighusen” som också finns i Bryssel. Visst finns det men det handlar inte i första hand om bostäder utan om sociala problem. Och finns det billiga, kraftigt subventionerade bostäder så blir det naturligtvis köer, som Hyresgästföreningen beskriver i sin replik.

Och visst kan man ha mycket synpunkter på enskilda bostäder i Bryssel. Men om huvudproblemet är bostadsbrist är det kanske viktigast att få fram bostäder. Och man får vad man betalar för. Till lägre pris än i Stockholm men ofta också lägre kvantitet. Men det finns bra, lediga bostäder.

Trots att det inte byggs så mycket nytt i Bryssel finns det idag, måndag, 2 761 lediga lägenheter under 1 000€ (drygt 9 000 kr) att hyra i Bryssel. Det är lätt att kolla min sökning (på engelska). 196 lediga lägenheter om man går ner till halva priset. Hur många finns det i Stockholm? Jag såg på sociala medier idag om en som fått en lägenhet via bostadsförmedlingen i Stockholm efter ”bara” 8 års köande. Det betraktades som ett mirakel.

Det finns, som framgår av min långa artikel ovan, visst en del regleringar och men den avgörande skillnaden mellan Stockholm och Bryssel är att hyressättningen är en fråga mellan hyresgäst och hyresvärd, och där det är fri rörlighet är hyresgästen kung. Inte Hyresgästföreningen.