Expressen, Timbro och Sven Wollter

Häromveckan skrev Anna Dahlberg en ledare i Expressen i vilken hon riktade mycket skarp kritik mot Alliansen. Under de borgerliga åren, skrev hon, ”öppnades välfärdssystem på vid gavel för fusk och brottslighet”. Dörröppnarna förklarades vara ”Naiva borgare”. Jag delade själv denna text i sociala medier, helt enkelt för att jag tycker att Dahlberg har rätt i sin kritik. Hon anför exempel som svårligen kan avfärdas.

Ett är de oegentligheter i systemet med etableringslotsar som nyligen ledde till att Arbetsförmedlingen akutstängde alltihop efter att det blivit känt att systemet inte bara härjades av fiffel och bedrägerier, utan också av ”dödshot, utpressning, människohandel och rentav rekryteringsförsök till ”våldsbenägna stridande grupper”, sannolikt IS”.

Ett annat exempel som Dahlberg lyfter fram är nystartsjobben – subventionerade anställningar där pengar – skattemedel! – betalas ut till svindlare, med nästintill obefintlig kontroll. Alldeles häromdagen åtalades ett trettiotal personer i en stor bedrägerihärva, i vilken man bland annat tillskansat sig stora belopp för nystartsjobb.

Andra reformer som Dahlberg pekar ut är de problem som funnits i systemet för arbetskraftsinvandring samt i Rut- och Rotreformerna. De senare exemplen är två reformer som denna ledarsida både omhuldar och försvarar, men detta innebär givetvis inte att man ska blunda för problem – snarare tvärtom! Reformvård och hård kontroll när det gäller skattepengar är A och O om man vill försvara båda dessa reformer. Ja, jag skulle rentav säga att reformvård och hård kontroll på skattepengarna är A och O i största allmänhet – i synnerhet om man är borgerligt lagd.

Vad jag däremot inte skulle säga är att en dylik ambition på något vis är ett tecken på kommunism á la Sven Wollter. Den parallellen drar emellertid Timbros VD Karin Svanborg-Sjövall i en lite förbryllande krönika i Dagens Samhälle.

Här anklagas nämligen Expressens ledarsida för att likna bokstavsvänstern. Svanborg-Sjövall ställer en rad retoriska frågor som inte har med Anna Dahlbergs exempel (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket) att göra. Där Dahlberg talar om regelrätta lagbrott och långtgående förskingring av skattemedel svarar Timbrochefen med uppfordrande frågor om friskolor (vilka Dahlberg inte har kopplat ihop med brottslighet). Vill Dahlberg kanske applådera att utbildningsanordnare portas i Malmö? Och så vidare.

Därefter gör Svanborg-Sjövall en utvikning om Ägarprövningsutredningen – inte heller den behandlad i Expressens ledare – och konstaterar så att Expressen går hand i hand med Jonas Sjöstedt.

Alltså. Jag står gärna med Timbro och försvarar det privata företagandet och marknadsekonomin från socialistiska impulser av allehanda slag. Men när försvaret alltmer liknar korporativistisk intresselojalitet med varje slags semi-offentligt företagande känns det föga peppande att sluta upp. Denna ständigt utskällda tankesmedja har vanligen och historiskt alltid varit snabb att kasta sig över sektorer där skattepengar blöder eller pumpas ut i grov organiserad brottslighet. Och onekligen ter det sig som en självklar liberal hållning att idka obönhörlig systemkritik mot ett offentligt system där pengar i bästa fall bara läcker – i värsta fall läcker till IS-rekrytering. Att man istället attackerar den som kritiserar detta är gåtfullt.

Pengarna till välfärd har växt, utropade mången borgerlig person i valrörelsen. Detta ansågs vara ett ypperligt försvar mot hemska angrepp från vänster om att de dumma borgarna ”sparade” på välfärden.

Få funderade på att det de i praktiken trumpetade om var att de därmed bidragit till en större offentlig sektor – om än bitvis utförd på entreprenad. Att skryta om en växande offentlig sektor är en inställning som inte brukade vara vanlig inom borgerligheten för, säg, tio år sedan. Förr i tiden brukade fackförbund som Kommunal stå på barrikaderna och plädera för en allt större offentlig sektor. Idag får de hjälp av andra aktörer och intressegrupper.

Det är inte helt självklart vem som är Sven Wollter här.