Är statsfeminism så radikalt Muf kan?

Det skulle kunna vara bra att Moderata Ungdomsförbundet intresserar sig för feminism och jämställdhetspolitik. Den borgerliga feminismen har länge förhållit sig till vänsterns premisser och accepterat statsfeminismen som alltings svar, medan den klassiska och liberala feminismen har fått maka på sig. Exakt varför just jämställdhetspolitiken lämnas åt vänstern att äga och härja fritt i är en gåta, men av någon anledning har ”kvinnosaken” inte intresserat borgerlighetens ledare. Lika gåtfullt som förvånande och irriterande, men så är det.

När Muf:s vice ordförande, Bodil Silén skriver i Aftonbladet om jämställdhet är det därför en lovvärd ambition. I texten framställs förvisso jämställdhet som ett intsrument för att Muf:s överideologi Arbetslinjen, men ändå – lovvärt.

Ungdomsförbundet landar i tre politiska förslag för arbetslinje-befrämjande jämställdhet: individualiserad föräldraförsäkring, utökad offentlig barnomsorg till ”nattis” samt utökat jobbskatteavdrag för små inkomster. Föga radikalt för att komma från ett ungdomsförbund och dessutom etablerad politik i mittenfåran. Det är väl inte där nytänkande ungdomsförbund ska söka för att påverka politik i intellektuellt spänstig riktning?

Hur som helst, den intellektuella fattigdomen består kanske främst i att Muf verkar lämna jämställdhetsfrågan åt det sorgliga statsfemininstiska ödet. Ismen som utgår från att kvinnor behöver ständig hjälp på traven och att befrielse från manlig överhet helst ska ersättas med ytterligare överhet i form av stat och politik. Varför kristierar man just i denna fråga partiet från vänster? Varför lämnas femininsmen åt vänstern att utveckla och förvalta när den egentligen har sina rötter i liberalismen?

Jag vet att Muf tidigare har förklarat att man ger tusen djävlar i verk av döda vita män (fritt tolkat), så låt mig i stället föreslå läsning av en i högsta grad levande kvinna som kan sin sak och kvinnors historia: Anita Lignell du Rietz. Hennes forskning har bland annat resulterat i två särdeles läsvärda böcker: Svenskornas företagsamma historia (Timbro 2009) och Kvinnors entreprenörskap under 400 år (Dialogos 2013).