Ledarbloggen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen
I dag lördag firas Finlands självständighetsdag och det uppmärksammas också här i Sverige. Det påminner oss om Finlands dramatiska historia som har inspirerat många dagsaktuella författare – inte minst Kjell Westö som fick Nordiska rådets litteraturpris för några veckor sedan.
Att Finland och Sverige har en lång gemensam historia känner allt fler till men hur tätt sammanflätade länderna är idag är kanske inte lika känt. I Finland finns hundratals företag som ägs av svenskar och i Sverige ägs flera hundra företag av finländare. Det leder till att efterfrågan av finsktalande arbetskraft växer hela tiden. När man går in på Arbetsförmedlingens hemsida och skriver ordet ”finska” på rutan för fritext, får man fram annonser där finskan är antingen en merit eller ett krav. Bland de 200–300 annonser som finns där varje dag är de flesta under rubriken ”försäljning, inköp, marknadsföring”.
Behovet av pedagogisk personal ökar också. Det hänger ihop med att sju nya kommuner ansluter sig till det finska förvaltningsområdet och då är det 59 kommuner som förbinder sig till att erbjuda barnomsorg på finska. De behöver alltså förskollärare och barnskötare som kan finska. Utöver barnomsorg ska kommunerna också erbjuda äldreomsorg och ärendehandläggning på finska, vilket leder till att man behöver till exempel socionomer, biståndshandläggare och vårdpersonal som talar finska.
Inom sjukvården arbetar redan många som talar finska och deras insatser kommer att behövas också i framtiden. De som kom till Sverige när behovet av arbetskraft var störst börjar bli gamla nu och vårdbehovet ökar.
Ännu ett område där kunskaper i finska kan komma till användning är försvarssamarbete mellan Sverige och Finland. Utan att ha närmare kunskaper om försvarsfrågorna kan man ändå konstatera att det talas mer och mer om de fördelar som båda länderna kunde få genom att närma sig varandra vad gäller det militära försvaret. Också polisen vill utveckla sitt samarbete och nyligen utökades det till att omfatta också respektive ländernas DNA-register. På väldigt kort tid kunde polisen lösa flera brott tack vare samkörningen av DNA-register.
För att täcka behovet av finsktalande personal inom alla dessa områden måste vi börja ”producera” tvåspråkiga personer i betydligt större utsträckning än vad vi gör idag. I Finland agerar vidsynta människor för att behålla landet som tvåspråkigt men vi behöver också folk som bor i Sverige och kan finska. Intresset för finska förskolor och modersmålsundervisningen i finska ökar på många håll men där läggs bara grunden till tvåspråkighet. Vi behöver fler grundskolor och grundskoleklasser så att barnen kan får ämnesundervisning på finska. Så kan aktiv tvåspråkighet nås.
Dörrarna till varandras kulturer hålls öppna när man har tillgång till språket. Ju fler i Finland kan svenska och ju fler i Sverige kan finska desto roligare, gynnsammare och mer givande är det för oss att fortsätta att vara goda grannar.
Marjaana Lehmonen Nilsson, minoritetssamordnare, folkhögskolelärare och översättare