EU-val i enkätform: Olle Schmidt (FP)

Vi har bett svenska EU-parlamentariker att besvara en liten enkät. I enkäten ryms både bokslut för den period de suttit och lite mer framåtblickande frågor – för den händelse att de kandiderar för omval. Under tiden fram till valet kommer vi att presentera dessa enkäter här på ledarbloggen. Dagens parlamentsledamot är Folkpartiets Olle Schmidt.

 

– Vad är din största politiska framgång under den gångna mandatperioden?

– Jag har varit ledamot i det ekonomiska utskottet och det särskilda ”finanskrisutskottet”. Här har jag genom rapportörskap (föredragande för Europaparlamentet) och flera skuggrapportörskap (förhandlare för Aldegruppen) ständigt varnat för överreglering inom finansmarknaden. Jag har lagt många ändringsförslag för att modifiera kommissionens ursprungliga förslag på EU-direktiv och förordningar och till vissa delar lyckats tämligen väl. De senaste två åren har jag varit liberalernas förhandlare i det omfattande förslaget om marknadsstrukturen inom den finansiella sektorn, MiFID-direktivet. Här fick vi igenom en ordning som inte riskerade Sveriges handel med statsobligationer.

Jämställdhet i Europeiska Centralbanken. Jag var den första att uppmärksamma den total mansdominerade ledningen av banken och min idé om att alltid nominera en man och en kvinna när ledamöter ska utses fick stöd av Europaparlamentet. Idag finns två kvinnor på ledande positioner inom banken. Mest roligt är jag lyckades med hjälp av mina svenska kolleger att få gehör hos talmannen i Europaparlamentet att namnge ett rum i Europaparlamentet efter Raoul Wallenberg.

 

– Vad är ditt värsta politiska bakslag under den gångna mandatperioden?

– Att Dawit Isaak fortfarande sitter fängslad i Eritrea ser jag som ett stort misslyckande. Jag har som parlamentariker varit mycket engagerad i hans öde.

 

– Bästa svenska parlamentariker utanför den egna gruppen? Varför?

– Gunnar Hökmark och hans arbete med bankunionen. Ett extra plus för att han säger att han vill införa euron i Sverige.

 

– Tycker du att det är viktigt att kommissionens ordförande hämtas från parlamentets utpekade toppkandidater? Varför/Varför inte?

– Det är viktigt dels för att göra EU:s största institution, EU-kommissionen, demokratiskt förankrad, dels för att väljarna ska veta att de kan påverka den politiska kursen för samtliga beslutsfattande organ i Bryssel. Det demokratiska underskottet måste motarbetas och avståndet till Bryssel minskas.

 

– Vilka stordåd gör du under kommande mandatperiod?

– Dessvärre inte många, då jag inte kandiderar. Dock kommer jag fortsatt att vara på politiskt aktiv på den europeiska nivån genom att jag är vice ordförande i Aldepartiet.

 

– Topp tre bästa besluten i parlamentet under mandatperioden?

– Bankunionen (som Sverige tyvärr inte är medlem av), att förhandlingarna med USA om ett frihandelsavtal kunde starta, och en stark uppmaning till EU-kommissionen och medlemsländerna att prioritera åtgärder för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

 

– Och de sämsta tre?

– Att medlemsländerna stoppade kommissionens förslag om en gemensam europeisk åklagarmyndighet, införande av en Tobin-skatt på finansiella tjänster (finansiell transaktionsskatt), ett tvekande och långsamt agerande för Ukraina, som tydligt skulle lovats ett EU-medlemskap samt dessutom världens totala misslyckande – däribland EU – att få slut på mördandet i Syrien.

 

– Ökar valdeltagandet i årets parlamentsval?

– Det tror jag. Årets val har på allvar möjligheten att bli det första riktiga europeiska valet till EU-parlamentet. Krisen i Ukraina tror jag också kan bidra till ökat intresse. EU har på gott och ont stått i centrum under den ekonomiska krisen och det är en folklig motreaktion mot den främlingsfientlighet och EU-skepsis som förs i alla delar av EU. Det är fel att skjuta över ansvaret till Bryssel, när rimligen huvudansvaret för de ekonomiska problemen ligger på politikerna i medlemsstaterna.

 

– Vad skulle få dig att vilja lämna EU?

– Ingenting. Medlemsländernas utmaningar kan bara lösas gemensamt, och EU är då det självklara medlet. Problemen kan vara nationella, men lösningen måste vara europeisk.

 

– Utvidgningen – köra hårt eller ta en paus?

– EU ska inte sluta växa. EUs utvidgning har varit en politisk och ekonomisk succé. Utvidgningen österut har säkrat demokrati och ekonomisk utveckling och varje land i Europa ska kunna bli medlem den dag man tydligt uppfyller högt ställda krav på demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi. Ukraina bör erbjudas medlemskap i EU. Turkiet är välkommen som medlem i EU när kraven är uppfyllda, vilket inte minst förutsätter att kurdernas och andra minoriteters rättigheter respekteras. Yttrande-, mötes-, religions- och pressfrihet måste garanteras.