Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Med anledning av en formulering i Feministiskt Initiativs partiprogram skriver Fredrik Westerlund, under rubriken ”Abortera och beskatta”, om farorna med ett samhälle där kollektivets och statens makt ständigt trumfar individens rätt.

 

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn”, sade Per-Albin Hansson om folkhemmet 1928.

Ändå kände de sig tillbakasatta, de samer som deporterades och fick sina skallben mätta. Ändå upplevde de sig styvmoderligt behandlade, de sinnesslöa och promiskuösa som tvångssteriliserades. För samhällets och kollektivets bästa tvingades individen att stå tillbaka och det drabbade snart varenda en som inte lydigt höll sig inom dåtidens åsiktskorridor – en stram triangel mellan Myrdal, Luther och Jante.

Det kan låta drastiskt att dra en linje från folkhemstanken till sterilisering, men det ena är en naturlig följd av det andra. När statens makt ökar, minskar individens rätt. När allt mer ska finansieras solidariskt, kommer kraven på att bidra till, snarare än att belasta, systemet.

 

Läs hela artikeln i Örnsköldsviks Allehanda.

 

Arkiv

Fler bloggar