Sanna Rayman
I Dagens Samhälle kan man läsa om Landskronas nya giv i syfte att stärka den kommunala ekonomin. Demoskops Peter Santesson skriver om kommunens minst sagt tveksamma strategi. När bördan av bidragshushåll blir för tung samlar man helt enkelt ihop fastighetsägarna och skapar lite nytänkande policy i form av att de medverkande bostadsbolagen förbinder sig att inte hyra ut lägenheter till bidragshushåll. Till detta adderar kommunen sedan ett uttalat krav på bidragshushåll som anses ha boenden med för hög hyra – dessa åläggs nämligen hitta billigare boende. Vilket förstås inte går, eftersom bostadsbolagen har förbundit sig att inte hyra ut till bidragstagare. Att förlora jobbet i Landskrona är numera också en risk att förvisas från kommunen, alltså.
En ond cirkel, skapad enkom för att få bidragstagarna att helt enkelt lämna kommunen. Santesson skriver:
”Jag läser i Helsingborgs Dagblad (6 februari) om en Landskronabo, hemlös bidragstagare efter en skilsmässa, som nu bor på akutboende. Han är hemlös inte på grund av missbruk utan därför att ingen fastighetsägare hyr ut till honom. Ordföranden för individ- och familjenämnden hänvisar till det personliga ansvaret att skaffa bostad. Givetvis. Men nu har kommunen de facto försökt att göra det så svårt som möjligt för mannen att hitta bostad i sin hemort.
Samma situation uppstår för bidragshushåll som sitter i lägenheter med alltför hög hyra. Hittar de ingen billigare bostad tvingas de lämna kommunen. Men det är just billiga hyreskontrakt till bidragstagare som inte ska gå att hitta i staden, om kommunen lyckas med sin policy.”
Drastiska metoder, men också metoder som kan tänkas dyka upp på fler håll i ansträngda kommuner runtom i landet. Det vore en underdrift att säga att samhällskontraktet ser lite ansträngt ut i Landskrona.
Läs hela artikeln här.