Maria Ludvigsson
Vi skriver den 7 mars 2014, dagen före Kvinnodagen, och tänker att vi lever i en modern tid. Så läser vi finansministern i Dagens Industri och förstår att det moderna består i upprepningar av tidigare generationers misstag. Så mycket roligare än kvoteringsutspel från minister blir inte utspelen inför Kvinnodagen. Att det ens ger rubriker är i sig märkligt. Har inte Anders Borg svarat ”kvotering” på jämställdhetsfrågan många gånger redan? Och är inte det ett av politikernas minst överraskande svaren på den frågan idag?
Det är Same procedure as last year. The same procedure as every year! Och precis som grevinnan håller finansministern kvar vid gårdagens meny. Han svarar på den lika återkommande frågan om kvinnor i bolagsstyrelser med bekymrad min: ”Det är ett allvarligt problem att andelen kvinnor i styrelser inte rör sig framåt som man skulle önska.” (DI, 7/3)
Man vill inte vara sämre än finansministern varför även följande utläggning upprepas: Nej, det är inte ett ”allvarligt problem” att utfallet av val till bolagsstyrelser ser ut som det gör i näringslivet. Det problematiska är vägen dit, attityder och kultur som leder till den statistik som Borg fokuserar på. Ändrar man bara i statistiken, vilket en kvoteringslag skulle göra, missar (eller undgår) man en faktisk förändring. Det är långt enklare att regleringsvägen ändra statistiska utfall än att förändra attityder och värderingar.