Nöter vidare om läxorna

Låt oss fortsätta lite på temat läxor. Som jag skrev igår så har jag fått en del intressanta reflektioner i ärendet. I går gav jag lite mothugg på en text av Jenny Madestam i Expressen. I denna skriver Madestam att forskningen är begränsad, vilket stämmer till punkt och pricka. Mer forskning vore verkligen önskvärt. Men hon skriver också följande:

”De studier som genomförts (dock ej i Sverige) visar att hemuppgifter kan ha en positiv effekt på lärandet för gymnasieelever, men för yngre elever däremot kan de tvärtom ha en negativ påverkan. För redan högpresterande elever har läxorna dessutom starkare effekt, vilket verkar rimligt.”

Att läxor blir relevanta först i gymnasiet är inte vad som syns i den studie jag nämnde på ledarplats häromdagen, vilket beskrivs av Jonas Vlachos på Ekonomistas under rubriken ”Kan svenska lärare inte ge läxor?”

Den studie som diskuteras där finner statistiskt signifikanta positiva effekter av läxor i 3:e och 4:e klass, men finner också att Sverige märker ut sig på ett slående sätt. Vlachos skriver:

”Som syns i figuren är läxeffekten kraftigt negativ i just Sverige. Faktum är att Sverige är det enda land med en statistiskt signifikant negativ inverkan av läxor på eleverna studieresultat. Studien ger ingen förklaring till detta fascinerande resultat och själv kan jag bara spekulera. Det kan vara så att svenska lärare är särskilt benägna att ge läxor i det ämne där de känner sig relativt svaga som lärare och kanske inte hinner med. Det kan också vara så att läxorna följs upp dåligt och därför cementerar dåliga vanor hos eleverna.”

Även i andra inlägg på Ekonomistas har läxor diskuterats och det framgår att frågan är långt mer komplex än att man enkelt ska kunna vara för eller emot. Läraren är en faktor, typen av ämne och läxans karaktär likaså. Elever har olika lätt för läxor. Jag kan tycka att allt det här innebär att vi snarare borde diskutera läxornas kvalitet, inte deras vara eller icke vara.

Det finns också annan forskning som ger nyanser men också en positiv bild av läxor. Författaren och journalisten Karl-Erik Tallmo påtalar i ett mejl att den välrenommerade pedagogikforskaren John Hattie uttalat sig positivt om läxor, något som Tallmo beskriver i en bloggpost om Jan Björklunds roll i skoldebatten:

”Nu förefaller det dock som om många ändå kan acceptera uttrycket lärarledda lektioner. Att eleverna ska lämnas vind för våg att själva söka kunskap på t.ex. Internet, förefaller inte stå riktigt lika högt i kurs nu som för ett par år sedan. SKL gav 2011 ut en 65-sidig sammanfattning av John Hatties bok Visible learning, där bl.a. nyttan av detta s.k. problembaserade lärande tonas ned betydligt (se ”Synligt lärande” sid 46). Att ge hemläxor är enligt Hattie en bra metod, åtminstone som repetition (all kunskaps moder), dock inte som ersättning för lektion. Även i det fallet betonas alltså det lärarledda kunskapsinhämtandet.”

Bisatsen i citatet ovan är viktig. Dock inte som ersättning för lektion. Det ska det givetvis inte vara. Tallmo skickar mig även en länk till en wikipedia-artikel om metoden ”spaced repetition” och skriver:

”Spaced repetition” är en beprövad metod, framför allt kanske när det gäller sådant som måste ”nötas” in, som t.ex. ordförråd på ett främmande språk. Alla som sysslar med t.ex. idrott eller att spela ett musikinstrument känner också till detta. Just pausen är viktig då hjärnan bearbetar det nya materialet och sedan får bekantskap med det igen och då kan verifiera eller modifiera minnesbilden av det man lärt. Att det blir några timmars paus mellan genomgången i skolan och repetitionen hemma är alltså helt i enlighet med teorin.

Mycket av det vi lär oss tidigt i skolan är sådant som kräver repetition. Vi lär oss additionen och multiplikationen, men lika viktigt är att nöta in tabellerna, liksom få de där grunderna på plats så att de sitter utan att man behöver tänka. Detsamma gäller stavning. Skriv ord, skriv dem många gånger. Till slut ser den felstavade versionen bara fel ut. Läs läs läs, till slut flyter det. Ta en paus och gör om, efter skolan i en annan miljö. Det här är viktigt och idén att vi skulle göra svaga elever en tjänst om vi slutade med läxor är verkligen en björntjänst. Gärna extra läxhjälp, gärna diskussion och forskning om dåliga läxor. Men låt oss slippa det kategoriska avfärdandet.