Ledarbloggen

Tove Lifvendahl

Tove Lifvendahl

Så här i slutet på den första dagen fick jag till mina inloggningsuppgifter för bloggen och kan hälsa ordentligt i det här forumet. Det har varit en bra och givande dag, och imorgon kan ni läsa välformulerade texter i tidningen av Siri Steijer och Amelie Langby. Vi har nu också höstens kolumnister på plats, vilka jag ser fram emot att få presentera framöver.

Min ledare idag har givit upphov till en hel del kommentarer och mail. Reaktionerna förvånar inte, utan bekräftar bilden både av dem som känner igen det, eller förnekar det. Ett av mailen var från Kai Hammerich, journalist, tidigare företagsledare och mellan åren 1995-2008 generaldirektör för Invest in Sweden Agency. Jag återger det nedan med hans godkännande:

Hej Tove,

Läste idag Din ledare med intresse. Två reflexioner:

Vad beträffar utlandsboende svenskar känner jag igen mig i Din beskrivning. Bodde utomlands i tolv år, mest under 70-talet. Träffade då svenskar boende i Sverige som sade att Du, Kai, kan väl aldrig flytta tillbaka eftersom Du nu måste vara ”out of touch”. Själv kände jag tvärtom! Under mina år utomlands hade jag fått perspektiv på Sverige och kunde på ett helt annat sätt sätta in Sverige i ett internationellt sammanhang. När jag återvände tyckte jag att jag kände Sverige betydligt bättre än när jag lämnade.

Och apropå ”elefanterna” var det mitt uppdrag, som GD för ISA, att sälja Sverige utomlands för att därmed attrahera investeringar. För att vinna trovärdighet gentemot utländska investerare gällde det att vara faktuell samtidigt som Du framhöll fördelarna. Men på hemmaplan gällde det att göra politikerna uppmärksamma på dels det som inte fungerade särskilt bra, dels de lösningar som kunde finnas i andra länder och som vi borde låta oss inspireras av. Dessa budskap mottogs med blandade reaktioner. Vissa välkomnade dem, andra pekade på hur bra det redan går för Sverige. Denna senare inställning beklagade jag, bl.a. eftersom jag ansåg att det förvisso gick bra för Sverige, men med tanke på våra goda förutsättningar skulle vi kunna göra så mycket bättre ifrån oss.

 

Vänliga hälsningar,
Kai Hammerich

 

Vid sidan av den sortens mail, finns det förstås andra sorter. Min ambition är att alla som hör av sig ska få svar, ungefär i samma ton och mått av konstruktivt anslag som de inkommande mailen skrivs i.


Arkiv

Fler bloggar