Sanna Rayman
I kölvattnet av schlagerfinalen i Malmö i helgen har en del fascinerande rapporter seglat upp. Det handlar om olika anklagelser om röstfusk och uteblivna röster, rapportering som säger ett och annat om hur mycket prestige flera länder österöver lägger i ESC. I litauisk press har det rapporterats om att personer kopplade till Azerbajdzjans bidrag ska ha betalat studenter i Litauen för att rösta på landets bidrag.
Man blir ju förstummad av tanken att någon lägger pengar på att försöka kapa åt sig ett evenemang som allt oftare beskrivs som en besvärlig utgift som inte ger den satsade slanten i retur i form av turism eller annat. Än mer förstummad blir jag när jag läser att en annat röstrelaterad incident har utmynnat i diskussioner mellan Rysslands och Azerbajdzjans utrikesminister. Tio poäng från Azerbajdzjans folk till det ryska bidraget har på något mystiskt sätt uteblivit och ingen verkar veta vad som hänt. Alla tar det dock på största allvar. Eller som Kulturnytt i P1 uttrycker det:
”Den här rysk-azeriska besattheten börjar ju närma sig svenska nivåer i att ta Eurovision Song Contest på allvar.”
Och jo, förvisso ter sig de svenska schlagerfantasterna också smått besatta av att vinna, men än så länge har det bara tagit sig uttryck i ett sökande efter ”det optimala bidraget” som ofta landar i en behagsjuka som bara blir medioker istället.
Jag tror, förhoppningsvis, att vi ändå är en bit ifrån att få höra Carl Bildt leverera schlagerrelaterade kommentarer av typen ”denna upprörande händelse kommer inte att förbli obesvarad”…