Maria Ludvigsson
I just den frågan är det lätt att hålla med Helle Klein, det är inte självklart att man vill vara familj med Löfven, S och hela världen. Familj väljer vi ofta på helt andra grunder än vi väljer exempelvis politiska företrädare. Nu var ”Sverige som en familj” bara en av många metaforer i Löfvens installationstal på S-kongressen i går, men åtskilliga reflexreagerade samstämt. För borgerliga är det magstarkt att politisera det ytterst privata eller inteckna det som allmän egendom. För delar av vänstern är familj nästan alltid obehagligt, inte minst i socialdemokratiska linjetal.
Möjligen var det Stefan Löfvens ganska personliga ansats som ledde honom ända fram till familjeinviten. Med det urtraditionella budskapet om vad som är det finaste en arbetargrabb kan uppnå tackade Löfven för förtroendet och sade att ”socialdemokratins värderingar är min själ”. Härifrån är steget till ett ”lita på oss, vi formar vardagen åt dig-resonemang” lätt.
Detta omtankens oerhörda anspråk tog ytterst sitt uttryck i talets passus om välfärd och medborgarnas valfrihet. ”Du ska inte behöva välja bort något som är dåligt”. Problemet är att det inte motsätter att Löfven och hans partikamrater glatt – för annans räkning – kan välja bort något som vi tycker är bra. Debatten om vinst i välfärden är planerad till i kväll och är kongressens mesta konfliktfråga. I talet balanserade Löfven mellan å ena sidan ”alla skolor ska vara bra så att valfrihet inte behövs” å andra sidan ”nu finns det privata verksamheter som folk gillar och det måste vi finna oss i”.
Löfvens pragmatiska inställning sockrad med trygga ord som att bra skolor för alla är socialdemokratisk politik, kan fungera för att dämpa kongressens motstånd med välfärdsföretagande och vinster.
Med onsdagens utspel om lägst arbetslöshet i EU 2020 öppnade Löfven kongressen. Det var agendasättande men gav ett antal följdfrågor om hur. Även om partiledaren muttrande att ett mål såhär inledningsvis bör ses som svar nog och att hur-detaljer tar tid, blev det uppenbart att han måste leverera något i sak. I går följde han upp med satsningar på innovation, infrastruktur, riskkapital, inkubatorer och matchningsproblematiken. Även detta oklart hur. Handlar det om statliga stöd eller om skattelättnader och reformer för förenklingar?
Även ungdomarna i SSU fick en skopa familjär generositet. Löfven gav den bussiga tonårspappan ett ansikte när han sade att Visst kan ni få era 90-dagarsgaranti i stället för våra 180, vi ska inte kinka. Förvisso kommer det hela att kosta ytterligare två, tre miljarder utöver vad 180-dagarsgarantin hade kostat, men enligt idoga röstestimerare skulle partiledningen ha fått pisk i frågan på kongressen. Då är ett par miljarder inget att huttla med. Dessutom var det en rejäl stämningshöjare i kongresshallen.