Ledarbloggen

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder

Det är väldigt mycket Sverige i den brittiska debatten. Så också i nya numret av The Economist, vars signatur Bagehot analyserar de båda stora partiernas förälskelse i Sverige: Cameron ser skattesänkningarna men inte jämlikheten, Miliband ser de offentliga tjänsterna men inte budgetdisciplinen. Man plockar russin ur kakan.

I själva verket, skriver Bagehot, är den svenska anglofilin mycket mer varaktig och hållfast än den brittiska förtjusningen i Sverige. Svenskarna drömmer sig bort från en vardag av grå kompromisser till de färgstarka debatterna, majoritetsregerandet och spektaklet i underhuset. Brittern, däremot, är alltför upptagna med att gräla med varandra för att upprätthålla intresset för det svenska.

Fast ändå, tycks Economist säga. Det skulle inte vara dumt med lite svenskare politik i London. ”I en tid av politisk förändring borde brittiska politiker hojta mindre och, likt sina svenska motsvarigheter, bli mer samarbetsvilliga, effektiva och tråkiga.” Kanske det. Men vart ska vi då rikta blickarna för att få de romantiska injektionerna vi behöver?

Arkiv

Fler bloggar