Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Häromdagen klurade jag lite på det som glunkades och hördes från Moderaterna och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Bland annat undrade jag lite över huruvida höstens besked från Anders Borg om att slopa de differentierade avgifterna i a-kassan fortfarande gällde, trots att jobbpakten i dess tänkta form har havererat. Nu noterar jag ett svar på den frågan. ”Inom kort kommer förslaget om slopad differentiering av a-kasseavgifterna”, utlovar Borg, enligt TT.

 

Samma rapportering ger även besked om att M verkar ta ytterligare ett par steg bort från sin tanke om obligatorisk a-kassa. Här är Borg dock vagare:

”Obligatorisk a-kassa, som Moderaterna för ett antal år sedan sade sig vilja ha, är ett förslag som har ett hel del bekymmer, enligt Anders Borg. Det kan skapa trösklar för människor som vill komma in på arbetsmarknaden eftersom man får rätt tunga avgifter. Det kan leda till att människor anser att de överförsäkras och därmed får betala avgifter som inte är önskvärda, enligt honom.

– Går det att föra socialförsäkringsutredningen framåt så att försäkringen blir bredare med mindre trösklar genom sänkta avgifter då är det bra. Vi vill ha en bredare a-kassa. Men vi ser en hel del bekymmer med en obligatorisk, säger han.”

 

Frågan är då var socialförsäkringsutredningen landar. Det finns anledning att följa den här processen noggrant. För, som jag skrev:

”En arbetslöshetsförsäkring som täcker förlust av inget jobb? Att slopa arbetsvillkor och låta fler kvala in för statliga bidrag? Jo, det kan kanske låta fjärran den moderata arbetslinjen, men då missar man helhetsbilden. Om de differentierade avgifterna mest var pedagogik så skulle den här modellen definitivt öka försäkringsmässigheten. Vi behöver nämligen inte tvivla på att i alla fall de kompletterande fackliga försäkringarna skulle bära just den egenskapen.

Frågan är förstås var nivån för den statliga grundplåten skulle ligga. Därom lär det tvistas mellan blocken.”

 

 

Arkiv

Fler bloggar