Sanna Rayman
Häpet läser jag rapporteringen om de konfirmander som fått ”knullborgarmärket” efter en delkurs om kärlek och sexualitet. Inte för att de fick de där gamla diplomen, vad jag förstår av artikeln är det en skämtsam grej, kursledaren hade nåt gammalt material från RFSU liggande. Jaja.
Men liksom. En delkurs om kärlek och sexualitet? I konfirmationsundervisningen? Voffor då?
Det är inte min sak hur Svenska Kyrkan lägger upp konfirmationerna, men det här verkar lite, off topic, om man säger. På min tid handlade konfirmationen minsann inte om sexualitet. Då var det minsann språkresor till Torquay som var syftet! Eller nåt.