Claes Arvidsson
Vilka dumheter! Sådant förekommer inte här. Vi lever ju i Sverige. Det är i korthet en bild av myndigheternas förhållningssätt till risken för korruption som Riksrevisionen redovisar i en färsk granskning. Man pekar på en rad underlåtenhetssynder i sin undersökning av Sveriges 65 största myndigheter (som omsätter ca 90 procent av statens budget), som summerar till, just det, för mycket blåögdhet.
Sverige klarar sig generellt sett mycket bra i underökningar från till exempel Transparency International men samtidigt dyker då och då fall av korruption upp till ytan. Vi har sett avskräckande exempel på ”offtentlig-privat” samverkan på kommunal nivå i Göteborg. På myndighetsnivå har nyligen korruptionshärvor på Kriminalvårdsstyrelsen och Migrationsverket figurerat i rubrikerna.
Myndigheternas vakenheten varierar men Riksrevisionen drar slutsatsen att skyddet är otillräckligt hos många. Man konstaterar att ansvaret för anti-korruptionsarbetet vilar på ledningen och att det tas i väldigt olika grad. Rekommendationen är att regeringen ska ställa tydliga krav på myndigheterna att göra sig av med blåögdheten.
Att så sker handlar om skattepengar men i sin förlängning även mer än kronor och ören, medborgarnas förtroende för staten.