Skolan är ett politiskt klotterplank

En gång trodde jag att borgerligheten till skillnad från S och vänstern visade sin uppskattning genom att låta människor och delar av samhället vara ifred. Medan vänstern reglerade och styrde upp sånt man gillade, tänkte jag mig den borgerliga förtjusning något mer diskret och frihetlig. If you love someone set them free (Sting), ungefär.

Jan Björklund började förtjänstfullt reformera skolan. Kunskap i centrum och arbetsro för lärare och elever. Men ledan infann sig när ministern hård-ansat bland flum och experimentell pedagogik. Snart räckte det inte med att dra tillbaka politikens inflytande. Att ha exakta idéer om innehåll och pedagogiska hjälpmedel blev allt för frestande. Vi minns läsplattor vs griffeltavlor i februari…

Moderaterna vill också markera i skoldebatten och har identifierat idrott och fysisk aktivitet som nyttiga och goda inslag i skolvardagen. Det är helt säkert sant. Och lika säkert är detta något som lärare och skolledare länge diskuterat och konfererat om. Men det är som bekant inte alltid upp till skolans personal att avgöra hur dagarna och terminerna bäst används.

Skolan är ett politiskt klotterplank som överklottras av varje skolpolitikers oförblommerade förtjusning.

Arbetsro, nästa! i skolpolitiken.