Nästa år säljer vinodlarna vin på gården. En dag.

Detta har man alltså lyckats enas om och driva genom på en och en halv mandatperiod: Sänkta skatter med 99 miljarder kronor, en reformerad sjukförsäkring och välvårdade statsfinanser trots kristider.

Det häpnadsväckande i sammanhanget är vad man inte kommit fram till. Regeringen har inte lyckats enas om den civiliserade ståndpunkten att gårdar som håller vinprovning av eget framtaget vin får lov att även sälja flaskorna som avsmakas. Man kan helt enkelt inte bestämma sig för om detta går an eller inte!

Bland de skräckslagna ”tänk om alla”-anhängarna finner vi allt från Gudrun Schyman till Alf Svensson, Anders Wijkman, Marcus Birro och Karl-Petter Thorwaldsson. I regeringen är det främst KD som vägrat. Av någon anledning har KD valt att inte vika en tum i just denna fråga. Mycket kan man offra för Alliansandan, men att tillåta försäljning av vin på bondgårdar… – där går gränsen.

Nu går ju inte gränsen riktigt där, egentligen.

På platser där man tillverkar eget vin, anordnar och kanske tar betalt för provsmakningar vore det inte helt ”wild and crazy” att även låta dem som deltar i eller tittar förbi vinprovandet också betala för en flaska och förflytta den från det aktuella avsmakningsstället till annan valfri plats. Gränsen mellan att köpa vin för att smaka på inköpsplats eller smaka på annan plats borde inte vara så svår att putta på.

Nu planerar Sveriges Vinodlare att en dag nästa år trotsa lagen och sälja vin på sina gårdar. Om detta verkligen skyndar på regeringsbeslutet är tveksamt. Oavsett vad, så är tilltaget en påminnelse om att vissa frågor fastnar – och det är inte alltid de största eller mest avgörande.