Högerns Heavy Metal

Av någon outgrundlig anledning tycks ledarbloggen ha missat att uppmärksamma reportaget om hårdrockshögern, som förekom i Södermalmsnytt i mars. Där möter man hårdrockare som centerpartisten Johan Hedin, just nu i riksdagen som ersättare för Fredrick Federley, Timbrochefen Markus Uvell, samt ledarsidans tidigare medarbetare Johan Ingerö, numera i Göran Hägglunds kansli.

Uvell förklarar sin kärlek till Black metal.

”– För mig handlade hårdrocken om revolt, att ta avstånd från det etablerade och andras förväntningar på en. För mig hängde det perfekt samman att lyssna på Venom och vara med i Muf. Det var två uttryck för samma sak för mig. Muf hade sex procent i skolvalet i min högstadieskola. Att engagera sig i Muf i det läget var ju verkligen att göra någonting emot etablissemanget, säger han.

Markus Uvell älskar fortfarande black metal och band som Deathspell Omega, Dakthrone och Anaal Nathrakh. Även om genren är icke-politisk är det lätt att dra borgerliga paralleller till den.

– Den klassiska rock’n’roll-hållningen är extra tydlig i black metal. Den handlar om att protestera mot en överhet och behandlar teman om utanförskap, elitism och förakt mot det etablerade samhället. Jag tror inte att det gör att black metal lockar borgerliga personer generellt, men det är inte konstigt att borgerliga personer som var unga i Sverige i början på 80-talet dras till det. ”

I samband med artikeln, som skrevs av Andreas Jennische, gjorde även Håkan Kjellgren en rad metalliska logotyper som finns på hans blogg. Missa inte dem.

(PS: ledarsidan har förstås gjort egna försök i genren.)