Därför dansar Reinfeldt till Staten & kapitalet

– Om det inte dansas till ’Staten & kapitalet’ är det ju inte en riktig fest, sade Fredrik Reinfeldt en gång till Aftonbladet.

Hur kan det komma sig? Om detta diskuterades det idag i Nordegren & Epstein i P1.

Det finns några förklaringar. Ebba Gröns Staten & kapitalet hette i ursprungsversion Den ena handen vet vad den andra gör, och skrevs av Leif Nylén i proggbandet Blå tåget. Låten har såklart ett vänsterperspektiv. Men texten kan också tolkas som en skildring av näringspolitiken under Socialdemokraternas långa maktinnehav. Tung industri och storföretag gynnades (relativt sett) på bekostnad av entreprenörer och uppstickare – vilket naturligtvis var negativt ur marknadsliberalt perspektiv. Blå tåget beskrev förhållandet (i en vers som Ebba Grön strök) som korporativt. Föga liberalt, alltså.

Inom proggen fanns även en skarp, för att inte säga rå och hjärtlös, kritik av Socialdemokratin, som mången borgare nog har velat skräna med i efter ett par sexton starköl. Man kan kanske tala om en själarnas gemenskap, som dock har dolts bakom ironin. Få partiaktiva inom borgerligheten skulle kunna komma undan med att skråla ”Fy på dig sosse, vad du luktar skit!”, men som låttext av Gudibrallan är det förstås en helt annan sak…

Att extremt dogmatiska sångtexter från exempelvis Knutna nävar är flitigt förkommande allsångsklassiker på luf- och muf-fester beror dock sannolikt på den (i efterhand) komiska kraften i det kommunistiska allvaret.

De gamla proggarna tycks dock inte helt förtjusta i att liberaler omfamnar deras verk. När undertecknad har skrivit om proggen på ledarsidan, med andra politiska slutsatser än upphovsmännens, har svaren inte låtit vänta på sig. En gång påpekades privatförmögenheternas betydelse för kulturen, med anledning av att både Blå tågets karriär och skivbolaget MNW räddades genom privata insatser, varför finansiären själv, Blå tågets Tore Berger replikerade. En annan tes gällde betydelsen av en stark medelklass för framväxten av proggen (och liknande kulturyttringar), vilket fick Blå tågets Carl Johan De Geer att skriva att ”Gudmundsons stackars hjärna går i spinn”.

I Nordegren & Epstein i P1 var kollegan Leif Nylén mer förstående. Även om han förstås tyckte att det var jobbigt att besvara frågan om hur mycket pengar som tjänats på Den ena handen vet vad den andra gör. Trots det generösa avtal som ger Ebba Grön hälften av stimpengarna har det tydligen blivit en nätt extra pensionsförsäkring…