Varför vägrar IOK tyst minut?

Om en vecka inleds OS i London. Men årets upplaga är inte vilket OS som helst. Spelen markerar 40-minnet av 1972 års OS. Då togs den israeliska OS-truppen som gisslan av palestinska terrorister. Det slutade med att alla nio personer i gisslan sköts till döds på den flygbas dit förloppet hade flyttat sig efter terroristernas krav.

Men trots 40-årsminnet har IOK meddelat att de inte avser ägna en enda av spelets nästan 25 000 minuter åt en tyst åminnelse av massakern. Många har varit kritiska, och IOK svarar med att hävda de olympiska spelens icke-politiska karaktär.

Men hur kan det vara politiserande att minnas oskyldiga offer för ett terrordåd utfört med direkt koppling till OS? Dessutom är förevändningen i sig märklig — tysta minuter har hållits förut. År 2002 hölls en tyst minut för offren för 9/11-attacken, och vid 1996 års öppningsceremoni talade IOK-presidenten faktiskt om Bosnienkriget, enligt Tabletmag.

En tyst minut borde vara en självklarhet. Man kan bara spekulera i skälen till IOK:s vägran — OS icke-politiska karaktär duger inte som ursäkt. En sorgemanifestation vore särskilt lämplig med tanke på onsdagens terrordåd i Bulgarien, som riktade sig mot israeliska turister. Dådet var en påminnelse om att samma ideologi och tankegods som låg bakom OS-dådet 1972 fortfarande är vid liv.