Maria Ludvigsson
Jo kvotering kan nog behövas. I Sap. När jag bevistade S öppna partistyrelsemötet den 7 juni slängdes underhållande käft från Anna-Greta Leijon mot Stefan Löfvens håll. Hon var där för att tala om hur hon ”på sin tid” trumfade igenom Varannan damernas. Plötsligt kom hon in på kvotering av olika fackförbund till S, men fann sig snabbt och konstaterade att nu behöver Metall ingen kvotering ”Nu tar de alla poster”! (Skratt från publiken och Löfven!) Nu är det kanske andra grupper som behöver kvoteras.
För det är alltid grupper det handlar om när kvoteringsivrarna går igång. Ofta handlar det om kvinnor. Så också idag när Stefan Löfven i Svt utlovar kvotering till bolagsstyrelser. Helst vill Löfven att ”näringslivet fixar det först”. Men SEN! Sedan ska lag om kvotering fixa till statistiken och detta för att ”det underrepresenterade könet oavsett vilket det är ska ha 40 procent” säger Löfven.
Men varken i bolagsstyrelser, eller för den delen, i politiskt beslutande församlingar är ledamöter representanter för sitt kön. I politiken representerar de folkvalda sina väljare, oavsett kön.
I fallet bolagsstyrelser är det kvinnor som kommer att kvoteras och så gott som alltid påpekar kvoteringsanhängarna att Kvinnor måste representeras. Varför då?! Vad finns det för representationskrav på en bolagsstyrelse? Är det något mer som ska representeras i så fall? Och kan en kvinna som dessutom är invandrare och har ett funktionshinder (hörselskada ex-vis) anses representera flera grupper och hur räknar man då?
Dessutom är en slutsats av resonemanget om att kvinnor representerar kvinnor att vilken kvinna som helst kan stoppas in på olika poster – det är ju könstillhörigheten som spelar roll. Då blir styrelseledamot som är kvinna ersättlig med vilken annan kvinna som helst.
Det känns inte helt… modernt.
Socialdemokraterna i Danmark, vars partiledare (tillika statsminister) är en helt okvoterad kvinna, har just beslutat att inte införa kvotering.