Ledarbloggen
SvD
SvD
Bengt Gustafsson, ÖB 1986-1994, har vänligheten att uppmärksamma vår Brännpunktsartikel i SvD 16/5 och efterföljande ledarkommentar av Claes Arvidsson 19/5. Vi efterlyser i vår artikel en utredning av Sveriges framtida säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten och att ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap blir en del av den analysen. För detta får vi stöd i ledarkommentaren, skriver de båda centerpartisterna Kerstin Lundgren och Staffan Danielsson.
Bengt Gustafsson väljer dock i sin replik att blicka bakåt, vilket alltid är intressant så länge man inte fastnar där utan även blickar framåt. Det är vida känt att Sverige gjorde eftergifter till Tyskland under andra världskriget. Likaså är det känt att Sveriges säkerhetspolitik har förändrats sedan kalla krigets dagar. Ingen har förnekat detta. Vi hänvisade historiskt till den gamla svenska säkerhetspolitiska doktrinen om alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Efter att Bengt Gustafsson lämnat posten som ÖB ersattes den gamla doktrinen såväl 2002 som genom försvarsbeslutet 2009. Idag är Sverige militärt alliansfritt och bygger säkerhet tillsammans med andra vilket vi också påtalar i vår artikel.
Men Centerpartiet har lyft frågan om Sveriges fördjupade relation till Nato eftersom grunden för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar svensk försvarspolitik ligger i ökad förståelse för och en öppen dialog kring försvarsfrågor på hemmaplan. Vi måste i högre grad skifta fokus från det förgångna till det som ligger framför oss. Vi vill nu rikta blicken mot nästa försvarspolitiska beslut 2014 och framåt. Förhoppningsvis blir detta uppdrag en del av försvarsberedningens omvärldsanalys. Det är viktigt att vi tar fram ett gediget beslutsunderlag inför framtida säkerhets- och försvarspolitiska vägval.
Vi välkomnar konstruktiv kritik av vårt förslag men upplever Bengt Gustafssons kritik av vår artikel som något svårförståelig. Skulle det faktum att Sverige under andra världskriget gjorde eftergifter till Tyskland påverka viljan eller behovet att utreda framtida militära samarbeten?
Sett till Bengt Gustafssons kritik skulle man kunna tro att han skulle stödja vårt krav att frågan om Sveriges militära samarbeten, även med Nato, för första gången på ett halvt sekel ska ingå i den omvärldsanalys som måste göras inför nästa försvarsbeslut. Borde vi inte kunna vara överens om att denna viktiga fråga nu borde bli föremål för både en gedigen analys och en bred och folklig debatt?
Kerstin Lundgren (c)
utrikespolitisk talesperson
Staffan Danielsson (c)
försvarspolitisk talesperson