Daniel Persson
Igår var det ett visst väsen över förhållandet att anställda i hemtjänsten kan tvingas att köpa sprit till alkoholiserade klienter. Buhu!
Till att börja med är det helt lagligt att vara alkoholist. Det kan förstås leda till andra saker som är mindre lagliga, men själva alkoholismen och praktiserandet av den är lagligt. Det är inte som att de anställda tvingas springa ner tjacknisse som huserar bakom en sunkig byggbarack där de använda nålarna ligger huller om buller på ”golvet” tillsammans med stora mängder krossat glas. Det handlar om en tur till det statliga monopolets välstädade butiker för inköp av en halvböj. Är det något att gnälla över?
Att arbeta i hemtjänsten är inte att vara en livscoach. Man kan visserligen diskutera frågor som samvetsfrihet för hemtjänstarbetare, men det är ändå uppåt väggarna. Snart kommer det personliga assistenter som vägrar hjälpa brukare med hygienen. Och ska en djurrättsligt sinnad hemtjänstarbetare slippa köpa kosher och halal? Feminister vägrar att hjälpa till med att köpa Strindberg, tycker att han är kvinnofientlig.
Dessutom är det smått elakt. För en alkoholist är det högst väsentligt att man får i sig alkohol, annars mår man inte bra. En alkoholist som inte får sig en morgondram är ju betydligt svårare att ha att göra med, och det bra mycket längre, än vad jag är om jag inte äter frukost. Plåga en stackars alkoholist på det viset, som att han inte har det jobbigt nog. Skäms!