Ledarbloggen

Maria Ludvigsson

Maria Ludvigsson

Under en middag hade jag nöjet att placeras bredvid rektorn för Uppsala universitet. En rapp och skarp person med ett ämbete som också väcker nyfikenhet. Som tämligen nytillträdd rektor fick min bordsgranne naturligtvis många förfrågningar om intervjuer och mediala framträdanden.

Vid samtliga intervjuer upprepades exakt samma fråga. Den berörde inte, vilket man skulle förvänta sig, universitetens utmaningar, prioriteringar, intressanta forskningsområden, Uppsala universitets ärevördiga historia eller något annat intressant. Frågan som konkurrerade ut alla andra som ”Den eviga frågan”, var av Vecko Revy-art: Hur är det att vara kvinnlig rektor?

Eva Åkesson, som rektorn heter, svarade att det säkert funnits just kvinnliga rektorer långt tidigare, och att hon för övrigt inte kunde svara på frågan eftersom hon inte varit något annat än en kvinna som är rektor.

Det är osäkert om Åkesson uppskattar min jämförelse, den är yttersta välment, men hennes svar var Thatcherskt i ordets bästa bemärkelse.

 

Arkiv

Fler bloggar