Ledarbloggen
Claes Arvidsson
Claes Arvidsson
Skolan i Finland brukar i svensk debatt lyftas fram som ett föredöme. För närvarande pågår studentskrivningarna för full; det mesta är gjort men några återstår. Nedan ett smakprov från Studentexamensnämnden på vad som krävs av gymnasisterna. Det handlar om provet i samhällskunskap – och ger en fin möjlighet att testa de egna kunskaperna.
1. Hur väljs republikens president enligt Finlands grundlag?
2. Med vilka medel kan kommuner som befinner sig i ekonomiska svårigheter försöka förbättra
sin ekonomi? Bedöm också fördelarna och problemen med de olika medlen.
3. Nationalekonomen Jan-Otto Andersson har skrivit: ”Att säga att det inte spelar någon roll
hur bnp [bruttonationalprodukten] utvecklas är att bortse från hur dagens samhälle faktiskt
fungerar. Bnp är däremot inte ett mått på välfärd.” (Hufvudstadsbladet 22.2.2011)
a) Vad mäts med bruttonationalprodukten? (1 p.)
b) Hur kan Anderssons uppfattning motiveras? Vilka mätare på välfärd har presenterats? (5 p.)
4. Vad menas med produktivitet? Hur kan å ena sidan en pappersfabrik och å andra sidan en
frisörsalong förbättra sin produktivitet?
5. En januarimorgon gick pensionären Helga Bergman ut från höghuset där hon bodde. Genast
när hon kom ut halkade hon omkull på den isiga trottoaren utanför porten till huset. Hon bröt
höften och måste ligga länge på sjukhus. Helga Bergman krävde sitt husbolag på ersättning
för vårdkostnader och själsligt lidande. Trottoaren var enligt henne dåligt sandad och lampan
vid ytterdörren hade slocknat, så att hon inte hade kunnat se den hala isen. Servicefirman som
husbolaget anlitade ansåg att den inte hade något ansvar för att Helga halkat omkull, för det
hade sandats så mycket som husbolaget hade reserverat för sandningen. Lampan hade gått
sönder dagen innan, och servicefirmans anställda hade ännu inte hunnit byta ut den.
Behandla juridiska ansvar och eventuella ersättningsskyldigheter i fallet Helga Bergman.
6. Redogör med hjälp av ett exempel för de principer som gäller för delningen av makarnas
egendom när ett äktenskap slutar i skilsmässa.
7. Följande citat behandlar integrationsutvecklingen i Europa efter andra världskriget.
”Den del av Tyskland som inte är besatt av ryssarna är en integrerade del av Västeuropa. Om
den blir sjuk, kommer detta att få de svåraste följder för hela Västeuropa, också England och
Frankrike. Det är ett rent egenintresse, inte bara för den icke ryssbesatta delen av Tyskland
utan också för England och Frankrike, att dessa länder förenar Västeuropa under sin ledning
och politiskt och ekonomiskt skänker ro och lugn åt den del av Tyskland som inte är besatt av
ryssarna och återför den till hälsa.”
Västtyske förbundskanslern Konrad Adenauer, Minnen 1945–1953
(Erinnerungen 1945–1953, 1965; övers. Roland Adlerberth 1965)
Fred i Europa är en förutsättning för fred i hela världen. Under en generation har Europa
upplevt två världskrig, som har sina orsaker i de cirka trettio suveräna stater som finns i denna
världsdel. För att få ett slut på denna anarki måste det skapas en federalistisk union av de
europeiska folken. Endast en federalistisk union kan göra det möjligt för det tyska folket att
delta i livet i Europa utan att vara ett hot mot andra folk.
Resolution från de europeiska motståndsrörelsernas federalistiska kongress i Schweiz 1944.
a) Utgå från citaten och analysera orsakerna till de europeiska integrationssträvandena. (3 p.)
b) Hur genomfördes den europeiska integrationsutvecklingen fram till 1950-talets slut? (3 p.)
8. Vad menas med medborgarskap i Europeiska unionen? Vilka rättigheter för det med sig för
medborgaren?
9. På sidan intill visas en skämtteckning och två citat som handlar om relationerna mellan
Europeiska unionen och Ryssland.
a) Utgå från citaten och skämtteckningen och jämför deras beskrivningar av relationen mellan
Europeiska unionen och Ryssland. (4 p.)
b) Hur har relationerna mellan Europeiska unionen och Ryssland utvecklats efter upplösningen
av Sovjetunionen? Vilka faktorer har inverkat på utvecklingen av relationerna? (5 p.)
10. Europeiska unionen och Ryssland har, som långvariga strategiska partner i en multipolär
värld i förändring, förbundit sig att samarbeta om gemensamma utmaningar och att iaktta ett
balanserat och lösningsorienterat sätt att angripa utmaningarna, ett sätt som grundar sig på
demokrati och rättsprinciper såväl nationellt som internationellt – – – EU och Ryssland har
ett gemensamt intresse i att utveckla den bilaterala handeln och investeringsmöjligheterna,
i att underlätta och liberalisera handeln i den globala ekonomin samt i att stärka och
utveckla konkurrenskraften, vilket omfattar ett tidigt inträde för Ryssland i WTO [Världs-
handelsorganisationen].
Herman Van Rompuy, ordförande i Europeiska unionens råd,
på toppmötet mellan EU och Ryssland i Rostov 1.6.2010
Till följd av egna begränsningar har EU varit rätt maktlöst inför Ryssland. För det första har
EU:s egen inre splittring försvårat utvecklingen av en långsiktig och trovärdig Rysslands-
politik. För det andra har EU:s eget starka energiberoende av Ryssland gjort det omöjligt att
utöva tvång mot Moskva. Dessutom är EU över huvud taget inte en aktör som förlitar sig på
tvångsmedel och hot, utan snarare på medling och lockelser. Sedan Ryssland i praktiken sagt
nej till ett samarbete på ursprungliga villkor har EU inte haft andra alternativ än att försöka
köpa tid och hoppas på att Ryssland så småningom ska återgå till den linje som gemensamt
stakades ut i början av 1990-talet. Så har ändå inte skett. Samtidigt har den ökande pressen
från Ryssland i praktiken lett till en situation där liberala principer och integrationsmål har
vittrat sönder.
Forskaren Hiski Haukkala 27.9.2009
Pavel Constantin <www.politicalcartoons.com>. Hämtad 16.9.2008.
11. Figuren visar den offentliga sektorns överskott/underskott och skuld i förhållande till Finlands
bruttonationalprodukt åren 1985–2009. Förhållandet anges i procent.
a) Vad avses med den offentliga sektorns överskott och underskott i finländsk samhälls-
ekonomi? (1 p.)
b) Tolka den offentliga sektorns överskott/underskott och förändringarna i skuldutvecklingen
under den tid figuren visar. (3 p.)
c) Med vilka medel kan underskottet i den offentliga sektorn minskas? Vilka effekter har de
olika medlen ur samhällsekonomins och hushållens synvinkel? (5 p.)
Källa: ETLA. Termen ”underskott” i figuren avser överskott/underskott.