Oviktigt om rättigheterna väger tyngre

Folkpartisterna Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Fredrik Malm och Ceciclia Wikström skriver i en debattartikel på Brännpunkt om behovet av att sätta press på Ungern. Det gäller då inte att Ungern missköter sin ekonomi utan om att de kränker de mänskliga rättigheterna. För det gör den ungerska regeringen, så enkelt är det.

Naturligtvis bör press sättas på den ungerska regeringen på grund av detta. Det är en minst sagt rimlig inställning. Det jag vänder mig mot i debattartikeln är inlägget på slutet att de fyra debattörerna prompt vill mena att det här är viktigare än arbetet för att upprätthålla budgetdisciplin i unionen. Det må vara att de har rätt, eller fel, det är en fråga som är högst beroende av värderingar även om jag är böjd att hålla med i sak.

Men det spelar ingen roll och det tillför heller inget konstruktivt. Att väga rättigheter eller för den delen skyldigheter är en oerhört delikat verksamhet som man bör undvika så långt möjligt. Väldigt ofta behöver man inte göra det och då finns det ingen anledning att ge sig på ett äventyr av den magnituden. Här behövs det inte, det finns fulla möjligheter att sätta åt Ungern på båda fronterna. Tvärtom synes det finnas väldigt få hållbara argument för att undlåta att sätta tryck på landet på något av dessa två håll. Vad vice statsministerns med fleras tilltag gör är enbart att skapa intrycket att EU ska göra detta i stället vilket jag innerligt hoppas att de inte menar.

Således räcker det gott att konstatera att det är viktigt i in egen rätt och att åtgärder bör vidtas enbart därför. Att sätta det i relation till ekonomin blir också att relativisera absoluta värden. Knappast värdigt ett parti som säger sig värna mänskliga rättigheter.