Årets kock och framtiden

I dag hålls SM i matlagning och vinnaren får titeln Årets kock. Tore Wretman var en av initiativtagarna när det begav sig 1983 och mycket har hänt på svenska restauranghimlen sedan dess. Från ett fåtal finkrogar på 80-talet till dagens imponerande flora av restauranger i stad och land. (TV-kocken har blivit ett fast inslag i kanalernas utbud och nu finns till och med matlagningsprogram på radio – vilket måste anses vara lite märkligt.)

Kock-yrket har fått status som trendigt och precis som Tore Wretman förutspådde har matlagning blivit fritidsintresse för såväl trendkänsliga storstadsbor som traditionalister. Vem minns bostadsannonsen i  DN där en teppanyakihäll spelade en central roll?

Samma dag som Kock SM avgörs släpper SCB klassikern Trender och prognoser. Inte fullt så flärdfull men väl så intressant och värd att uppmärksamma. De som har debuten på arbetsmarknaden framför sig och de som fostrar ungdomarna, skulle möjligen överväga att kasta ett öga på Trender och prognoser – även om matlagnings-TV lockar.

Givet att utbildningarna även fortsättningsvis dimensioneras som idag och elevers och studenters preferenser inte heller märkbart förändras, kommer vi 2030 ha ett underskott på 170 000 vårdutbildade. Det är främst inom äldreomsorgen SCB menar att personalbrist kommer att råda och risken att människor som nått hög ålder inte kommer att omges av kunnig och engagerad personal är överhängande.

Parallellt med bristen på vård- och omsorgsutbildade personer kommer vi att se ett överskott på humanist. och konstutbildade. Arbetskraft med den inriktningen kommer 2030 enligt SCB ”att vida överstiga efterfrågan”.

Nu är jag ingen varm anhängare av att med utgångspunkt i en statisk bild av dagens statistiska sanningar dra slutsatser om hur världen ser ut om några år. ”I tangentensriktning”-resonemang har en tendens att motbevisas ganska snart och världens utveckling ser tack och lov inte ut som de statistiska årsböckerna förutspått. Tore Wretman fick rätt om kommande matlagningstrender, men statistikerna på SCB hade sannolikt presenterat andra prognoser om de på Wretmans tid fått frågan.

Dock är SCB:s siffror ett viktigt bidrag i diskussionen om demografi, välfärdsstat och arbetsmarknad. Befolkningsutvecklingen är tämligen förutsägbar och inom några år kommer andelen äldre och mycket mycket unga växa kraftigt. Allt färre ska försörja och vårda allt fler. Det kommer att behövas mer arbetskraft varför arbetskraftsinvandring inte bara är principiellt riktigt utan även nödvändigt för att möta behov i vård- och omsorgsbranschen.

Trender och ideal avgör naturligtvis vilka utbildningar och yrken som blir populära. Ett mycket traditionellt och sannolikt gammaldags ideal är att genom hederligt arbete göra rätt för sig. Det står i bjärt kontrast till bidrags- och rättighetsattityden som leder till krav på det allmännas försörjning i väntan på det perfekta drömjobbet.

Arbetslinjen som gjort det allt mer lönsamt att arbeta och försörja sig är politiskt en central förändring för att skapa attityder som leder rätt. Alla kan inte bli TV-kockar men de som försörjer sig genom arbete kan genom lägre skattetryck och lägre marginalskatter behålla allt större del av sin inkomst. Ett ideal så gott som något.