S gör processen kort med näste ledare

På en lika innehållslös pressträff som de som varit de senaste dagarna förklarade Carin Jämtin återigen det alla visste: Inget har hänt men flertalet tillfrågade förordar en kort process.

Att media släpar sig till Sveavägen varje dag nu trots vetskapen att inget finns att presentera och att Jämtin inte kommer att avslöja något av intresse (bortsett från att hon äter köttfärssås och spaghetti) skvallrar om partiets ställning i Sverige. Samtidigt rasar en partiledarstrid i KD, vilket kan innebära förändringar i regeringspolitiken och alltså få mycket större inverkan på verkligheten än S-cirkusen. Ändå är det väldigt tyst om det. Det är minst sagt en smula märkligt.

Det är också ett tecken i tiden att Umeå går ut och lanserar Jan Eliasson som sin favorit till partiledarposten. Är det månne så att sossar runt om i landet inte tänker låta VU avgöra frågan själva utan i stället tar saker i egna händer och tvingar fram en öppnare process? Knappast troligt, men att gå till väga så här är ändå exceptionellt. Valet av Eliasson, en äldre herre med vett att matcha slips och näsduk och med Darfur som främsta fråga, är också värt en funderare. Total avsaknad av inrikespolitik kanske är vad som krävs nu för att partiet ska kunna enas bakom en ledare.