Inte heller jämlikheten är gratis

Inkomsterna i Sverige var som jämnast fördelade runt 1980. Därefter har skillnaderna trendmässigt ökat. Det konstaterar Anders Björklund och Markus Jäntti i den nya studien Inkomstfördelningen i Sverige (SNS).

Den främsta orsaken är ojämnt fördelade kapitalinkomster. Vad arbetsinkomsterna beträffar fortsätter sammanpressade löner, hög inkomstskatt och sociala ersättningar att ha en stark utjämnande effekt. Alltför stark, kan man med goda skäl hävda.

Väldiga klyftor, som består från den ena generationen till den andra, är inget att stå efter, men där är vi inte heller. Däremot är vi ogina mot förkovran, flit och företagsamhet.

Tänk också på att åren runt 1980 var en bottenperiod för svensk ekonomi. Trots höga skatter var budgetunderskotten enorma och tillväxten kom bara stötvis genom enorma nedskrivningar av kronans värde. Reallönen för arbetare sjönk kraftigt just 1980 och hämtade sig inte på åratal. Även jämlikhet kan ha ett pris.