Gammalfeminist om de yngres klädval

I veckans nummer av Svenskt Tidskrift skriver Elise Claesson om ett seminarium hon har deltagit i. Under rubriken Farväl till feminismen? träffades ett antal personer med intresse för jämställdhetspolitik och feminismens utmaningar, bland andra var forskare Anita Lignell Du Rietz och författare Susanna Popova där som talare.

Efter att ha lyssnat på de båda på Axess Play blir jag förbryllad över Claessons text i Svensk Tidskrift. Hon skriver om Du Rietz och Popova att:

”De ser den låga andelen kvinnliga företagare i Sverige som ett samhällsproblem; de gillar inte svenska kvinnors livsval och kräver politiska krafttag för att ändra på det.”

Detta är ett vanligt påstående från Elise Claeson när hon ska beskriva kvinnor som inte tycker som hon. I detta fall förtjänar det dock att bemötas eftersom såväl Du Rietz som Popova ständigt framhåller att det är kvinnors fria val som ska styra, inte begränsningar i form av fördomar och regleringar.

I sin text bjuder Claeson på ytterligare en favorit i repris. Hon kommenterar övriga deltagares klädsel, fast bara de kvinnliga deltagarnas. Claeson, som gärna gör utfall mot kvinnor som klär sig i kavaj eftersom det enligt henne är ett manligt plagg, har utvecklat sina teorier om stil och i nämnda text riktas i stället kritiken mot de deltagare som, till skillnad från henne får man anta, både låter och klär sig som Simone de Beauvoir: ” Beauvoirs höghalsade 50-talsklädstil och strama håruppsättning”.

Detta har Claeson gemensamt med vänsterfeminister som ideligen politiserar vad det är att vara kvinna och hur kvinnor bör klä sig för att vara sin övertygelse trogen.

Inte sällen möts den konservativa högern och vänstern på punschverandan där de talar ut om hur en riktig kvinna ska vara – och inte minst – innerst inne egentligen vill vara.