Per Gudmundson
På minnesdagen den 11 september återkom debatten om Guantanamolägret på olika håll. Som vanligt framstod George W Bush som inhuman, eftersom han inrättade lägret, medan Barack Obama framställdes som en ljusbringare, eftersom han gick till val på att avskaffa det.
Verkligheten är kanske inte så svartvit. För det första hade även Bush som ambition att stänga lägret, vilket gör de två till ungefär lika goda kålsupare på den punkten. Obama har ju faktiskt inte stängt lägret. För det andra visar det sig att de fångar som släpps i allt högre grad återfaller i tidigare verksamhet. I en hearing i amerikanska kongressen häromdagen framkom att återfallsfrekvensen nu är uppe i 27 procent. Här finns ett etiskt problem för Obama.
George Bushs tanke, att man faktiskt kunde ta fångar i kriget mot terrorismen, även om man inte enligt någon riktig mening ville betrakta dem som krigsfångar, har idag kastats på historiens skräphög. Under Obama har drönarattacker blivit legio (på Bushs tid anklagades man för att bedriva ”utomrättsliga avrättningar” när de skedde, men Obama tycks skonad från hårdare kritik). I augusti skrev NY Times att CIA menar att över 600 motståndare dödats med drönarattacker på ett år.
De före detta Guantanamofångar som återfaller blir under Obama inte fångade, utan dödade. Vilket kanske är effektivt, förstås, men är det humant?