Per Gudmundson
”De rödgröna partierna” skulle få majoritet om det vore riksdagsval idag, skriver Statistiska Centralbyrån med anledning av resultatet i den stora partisympatiundersökningen. Socialdemokraterna landar där på 34,0 procent, Vänsterpartiet på 4,5 och Miljöpartiet på 8,9, vilket tillsammans ger 47,4 procent. Allianspartierna får tillsammans 45,4 procent, och då har man varit sjysst och räknat med Kristdemokraterna trots att de hamnat under spärren. Moderaterna får 31,1, Centerpartiet får 4,5, Folkpartiet får 6,0 och Kristdemokraterna 3,8 procent. Sverigedemokraterna mäts upp till 5,7 procent.
Mätningen är en varningssignal till regeringsblocket. Men samtidigt representerar den vad som närmast är en synvilla. Det finns inget ”rödgrönt” regeringsalternativ.
Nyss kom beskedet att den årliga fotbollsmatchen mellan regeringen och oppositionen ställts in, sedan oppositionen inte har kunnat få ihop ett lag. Det är alltså inte bara så att Håkan Juholt, Lars Ohly, Gustav Fridolin och Åsa Romson har brutit samtliga rödgröna samarbeten efter valet. De tycks inte kunna samarbeta över huvud taget.
Mentalt utgår vi dock allt som oftast ifrån att det finns en ”rödgrön” opposition. Men var är den? Hur skulle det samarbetet se ut? Vilken politik skulle den föra?
Det finns en opposition (och den inkluderar även SD) i så måtto att ett antal partier är överens om att de ogillar regeringen. Men det finns definitivt inget regeringsalternativ.
De ”rödgröna” kan inte ens få ihop ett fotbollslag. Varför skulle någon tro att de kan få ihop en regering?