Rob Halford och Göran Hägglund

För två år sedan skrev jag en text om hårdrockens toleranta konservatism, om Judas Priest och deras homosexuella sångare Rob Halford, och om Kristdemokraternas omstöpning under Göran Hägglund. Ett citat:

”De övriga bandmedlemmarna visste från allra första början, och ryckte på axlarna åt det, men den allt mer nit- och läderklädda publiken hade ingen aning om att Halfords kostymering härrörde från hans många besök i sexshopar och fetischaffärer. Halford berättade offentligt om sin homosexualitet först 1998.

Världens mest konservativa publik tog emot beskedet med öppna armar, till presskårens förvåning. Än i dag är Judas Priest ett av hårdrocksvärldens största namn, och dess beundran för Rob Halford har snarast vuxit. Hur var det möjligt?

Jo, det är precis det som Göran Hägglund försökt förklara i sina senaste linjetal. Konservatism är inte synonymt med inskränkthet. Det privata är inte alltid politiskt.”

Nu faller bitarna på plats. Pridefestivalen ska satsa på hårdrock. Och KD ska vara med.

Kom ihåg var ni läste det först!