Halvmesyr från V

I dagens SvD kan man läsa om att det i Vänsterpartiets budgetmotion finns ett förslag om bättre a-kassa, i bemärkelsen att fler ska omfattas av en så kallad ”förbättrad grundförsäkring”. Vi talar inte om en medborgarlön, utan snarare av en utvidgad a-kassa. Exempelvis vill V att det ska räcka att man har varit inskriven som arbetslös vid Arbetsförmedlingen i tre månader för att ha rätt till a-kassa. ”Idag är det enda sättet att kvalificera sig att arbeta”, säger Josefin Brink i artikeln.

Det stämmer att man kvalificerar sig för a-kassa genom att gå med i den när man arbetar. Det är liksom då man är med i systemen och betalar in till den gemensamma lösning som sedan ger a-kasseersättning i händelse av arbetslöshet. Ett ganska logiskt system. A-kassan är en försäkring mot händelsen att man förlorar sitt jobb. Försäkra sig mot sådant är det svårt att göra utan att i utgångsläget ha ett jobb, lika lite som jag kan försäkra mig mot skador på en bil jag planerar att kanske köpa en vacker dag.

Vänsterpartiets förslag skulle innebära att även unga som nyss avslutat sina studier samt utlandsfödda som inte haft jobb i Sverige tidigare också skulle kunna ta del av a-kassan. V:s arbetsmarknadspolitiska talesperson Josefin Brink motiverar saken så här:

– Man ska inte tvingas leva på socialbidrag bara för att man är arbetslös.

Jag har svårt att förstå den utgångspunkten, och det är inte första gången jag hör den. Vad menar Brink och andra i politiken när de säger att man inte ska ”tvingas leva på socialbidrag”. Vad är det för tvång vi talar om egentligen? Är det ens rimligt att skapa en ekonomisk lösning som levereras rakt i knät på alla färdigstuderade unga? Finns det inte en risk att en sådan ordning sänker snarare än höjer brådskan och incitamentet att söka jobb?

Självfallet är det eftersträvansvärt att hålla människor utanför den sista utväg som socialbidraget innebär, men om det görs genom att infoga mer eller mindre ologiska eller orimliga delar i socialförsäkringssystemen istället – vad är då vunnet? Annat än att vi har flyttat runt folk och placerat dem i nya staplar i diagrammen, menar jag?

Kontentan av förslaget är att man urholkar a-kassans försäkringsmässighet och ökar dess bidragskaraktär, samtidigt som V presenterar främst semantiska bevekelsegrunder om ”socialbidragstvång” som skäl. En lite konstig halvmesyr, om du frågar mig. Vore det inte ärligare/rakare att förespråka medborgarlön eller obligatorisk a-kassa i stället? Och kanske kräva att socialbidraget avskaffas – så att ingen råkar få det?