Replik: Wennström har inte många rätt

I torsdagens SvD (3/2) publicerades en krönika av Johan Wennström. I sitt inlägg hann han med att presentera åtta faktauppgifter. Av dessa vet jag endast med säkerhet att en stämmer, nämligen att han hört mig i P1 Morgon. Ifall det också är sant, som Wennström själv uppger, att han har ett vykort med texten ”Håll tjeften” placerat ovanpå sin köksradio, så är två av hans faktauppgifter korrekta. Resten är fel.

Jag premiärvisade min senaste film om Afghanistan, Finding Ali, på Göteborgs Internationella Filmfestival och med anledning av detta intervjuades jag i P1 Morgon. Jag var inte där i egenskap av säkerhetsexpert som Wennström påstår, utan i egenskap av en filmare som nyss varit i Afghanistan. Han påstår att jag jämför USA med Nordkorea, det gör jag inte. Men många afghaner har svårt att se den utländska militära närvaron som en lösning. Jag föreställde mig hur vi svenskar skulle reagera om Nordkorea invaderade vårt land och ersatte vår borgerliga regering med en våldsam kommunistisk militärregim. Jag utgick i min liknelse endast från de drabbade invånarnas synpunkt.

Med syftet att minska min trovärdighet, så refererar han till felaktiga uppgifter om mina tidigare verk, han nämner att polismannen i filmen Pelle Polis påstås ha utnyttjat mig sexuellt som barn. Det stämmer inte och finns väl redogjort på många ställen (även om hans uppgift överensstämmer med den som felaktigt uppges på Wikipedia). Han påstår att jag köpt sex av prostituerade, och för all del var filmen Buy Bye Beauty, som han refererar till, gjord för att lura sin svenska publik i detta avseende. Men Johan Wennström är journalist, och sanningen om min films tillkomst har publicerats i flera lättgooglade sammanhang.

För att ytterligare förstärka sina argument citerar han mig i talspråksform. Alla mina ”öh” och ”så att säga” i denna morgonintervju får understryka hur otrovärdiga mina åsikter ska anses vara.

Men alla dessa journalistiska förtalstrick räcker inte. I rubriken används det starkaste diminutiv en journalist kan komma på: Robinson-Pål. Redan där var allt sagt.

Tack för detta journalistiska mästerverk Johan Wennström, där drog du verkligen ditt strå till stacken. Jag åkte åtminstone till Afghanistan innan jag torgförde mina slutsatser.

Pål Hollender

Svar direkt

Jag beklagar att det blev fel i ett fall i min ledare den 3/2. Men det blev inte så fel som Pål Hollender ger sken av.

I filmen Pelle Polis hade Pål Hollender sex med en dömd sexualbrottsling, men mannen hade inte tidigare utnyttjat Hollender själv som jag olyckligt nog skrev. Här är en intervju i Aftonbladet från 1999 där Hollender talar om projektet.

När det gäller Buy Bye Beauty bemöter Hollender mitt påstående att han har köpt sex av prostituerade i Lettland så här: ”Han påstår att jag köpt sex av prostituerade, och för all del var filmen Buy Bye Beauty… gjord för att lura sin svenska publik i detta avseende”.

En ”lättgooglad” intervju med Hollender i tidningen Journalisten från 2001 får mig emellertid att undra om det inte är en definitionsfråga:

Tittaren anar med förfäran vad som kommer att hända i filmen och man hoppas vid Gud att den här unga flickan som sitter och längtar efter en bättre framtid ska förskonas från övergreppet.

Några sekunder senare ligger hon där med likgiltig blick och man tvingas maktlöst se Hollender genomföra den fruktansvärda skändningen.

Efter all kritik känner han sig som en missförstådd konstnär. Han tycker att nästan alla missat att flickorna han har sex med är att betrakta som en slags skådespelare.

– Jag har inte köpt prostituerade utan anställt medverkande i en film. De har varit helt införstådda med vad filmen handlar om och har skrivit på ett kontrakt där de till exempel garanteras att jag inte kommer att sälja filmen för visning i Lettland.

Jag erkänner mig gärna skyldig till att ha missförstått Hollenders konstnärliga ansats, för som Hollender sade till Journalisten ”är det meningen att man inte ska uppfatta kvinnorna som skådespelare”, men när det kommer till hur jag beskrev innehållet i Buy Bye Beauty vill jag inte lika oreserverat be om ursäkt.

Johan Wennström