Reducera inte lärarna till skrivningsarkivarier

Regeringens utredare vill att elever ska kunna överklaga betyg till skolans rektor. Många välkomnar förslaget men tycker att ärendena borde hanteras av en neutral instans i stället. En sorts betygsdomstol, kan man säga.

Jag har inte hört något om överdomstol ännu, men det kommer säkert.

Visst ser jag problemet. Betygen spelar stor roll för intagningen till gymnasium och högskola och med stor sannolikhet förekommer det fall av orättvis eller feltänkt betygssättning. En viss överklagandemöjlighet vid uppenbart konstiga fall är inte orimlig. Men det är ett långt steg därifrån till någon sorts allmän rätt att överklaga betyg. Dels därför att det riskerar att skapa en enorm hantering – varför inte ta chansen att överklaga när den finns. Dels, och framför allt, därför att det skapar ännu större behov än i dag av att lärare dokumenterar allting som sker i klassrummet.

Hur ska en utomstående kunna ta ställning till överklagandet annat än genom att gå på skrivna papper? Lärarna reduceras till producenter och arkivarier av skrivna prov. Eller ska alla lektioner bandas så att domarna kan undersöka om elever varit aktiva med välinformerade inlägg i diskussioner och muntliga läxförhör?

Jan Björklund har varit motsträvig i sina kommentarer. Det gör han rätt i. Här verkar väldigt klokt att synda långsamt. Kanske måste vi bita i det sura äpplet och inse att den helt perfekta rättvisan är en illusion.