Tankar och ambitioner räcker inte hela vägen

Jag noterar att fler än jag finner regeringens ambitioner ganska oambitiösa. Svenskt Näringsliv och Rädda Barnen förenas i en kritik av budgetpropositionens aviserade ambition till givandets fromma. Stefan Fölster säger till Ekot att:

– Det är väldigt litet, det är så litet att en del kommer väl att tycka att det knappt är värt administrationsbesväret som det säkert kommer att föra med sig.

Marie Johansson på Rädda Barnen fyller i och påpekar att när avdragsrätten för gåvor bara gäller privatpersoner kan man inte hoppas på samma lyft för det ideella livet som om den omfattade även företagen.

– Det skulle ge mer pengar. Och det är egentligen bara Sverige och Slovakien som inte har någon form av avdragsrätt.

Det är så himla konstigt. Samtliga allianspartier har alltid önskat sig bättre lagstiftning kring det här med givmildhet. Mången borgerlig politiker har hörts lyfta frågan om vikten av ett livaktigt civilsamhälle. Men så snart denna borgerlighet tog makten hamnade frågan i frysbox.

Jag drar mig till minnes ett seminarium i somras. Där satt företrädare för snart sagt varenda alliansparti och skyllde på Finansdepartementet och lovordade civilsamhället och dess möjligheter, inför just företrädare för detta ideella civilsamhälle. Slutklämmen i den text jag skrev då är – tyvärr – exakt lika aktuell nu:

”– Om oppositionen satt här skulle de försöka övertyga oss om att det är bättre att staten fördelar resurserna mellan de ideella organisationerna. Vad är det i politiken som skapar den här synen på människor? undrar en av åhörarna.

Hans udd är tydlig, men panelen tar inte åt sig inte, utan svarar vant med utläggningar om hur klok individen är och hur bra det är att vi har fått mer pengar över i plånboken – så att det ens finns något att ge bort. Dessutom, förklarar de, är Alliansen mycket mer positiv till avdragsrätt än oppositionen.

Jodå. Men vad gör graden av positivitet om handlingar helt saknas? Alliansen har gjort exakt lika lite i ärendet som den negativa oppositionen hade gjort om den suttit vid makten nu.

Det är tanken som räknas, sägs det ibland. Det är inte sant.”