Mårten Schultz
Förutom formuleringen om ett ”intellektuellt magplask”, som det knappast finns någon anledning att kommentera, så är en av huvudpoängerna i Stig Strömholms inlägg att upphovsrätter, trots att de inte är äganderätter, har beröringspunkter med äganderätt. Så är det naturligtvis. Det finns många typer av rättigheter som i olika avseenden har likheter med äganderätt. Vilka likheter beror på vad man är intresserad av: Tomträtt påminner om äganderätt i åtskilliga avseenden men har en inbyggd tidsbegränsning, långtidshyra kan innebära liknande överlappning etc. Men det gör inte rättigheterna till samma företeelse.
Bortom det självklara finns här dock potential intressanta meningsutbyten. Jag skulle nämligen gissa att jag och Stig Strömholm har olika uppfattning om vad äganderätt är och jag skulle gissa att vi har olika uppfattning om på vilket sätt i djupet en sådan rätt skiljer sig från upphovsrätt. En anledning till det kan vara att Stig Strömholms imponerande författarskap omfattar likaledes imponerande framställningar i just upphovsrätt. Bakgrunden präglar hur man närmar sig frågan. För den forskare som verkat inom det upphovsrättsliga paradigmet torde upphovsrättens positiva effekter – för kreativitet, för samhällsekonomin – framstå som särskilt betydelsefulla. När man är inne i ett paradigm påverkas man av dess värderingar. De framträder ofta som särskilt betydelsefulla i konflikter med andra värderingar.
Min ingång i upphovsrättsfrågan är en annan. Det perspektiv som jag utgår från är rättighetsperspektivet. Närmare bestämt approcherar jag frågor om rättighetskonflikter utifrån de i dag i angloamerikansk rättsvetenskap dominerande teoribildningarna för att förstå och förklara civilrätten utifrån dess moraliska fundament, utifrån dess immanenta värderingar. Ur ett sådant perspektiv framträder skillnaderna mellan äganderätt som idé, och upphovsrätt som idé, som tydliga och viktiga (även om det finns skiljelinjer även här, skiljelinjer som delvis följer klassiska skyttegravskrig mellan utilitarister och naturrättighetsanhängare).
Det har betydelse för synen på värdekonflikter och det är värdekonflikterna som har gjort upphovsrättsfrågan så het. Tag relationen mellan upphovsrätt och yttrandefrihet som Strömholm nämner. Upphovsrätten hänger samman med yttrandefrihet men den kan uppenbarligen också hamna i strid med den. Upphovsrätten innebär ett monopol för vissa användningar av ett yttrande. Ett exempel. För några år sedan bemötte den lilla tidningen M2 kritik som tidningen utsatts för på ledarplats i Dagens Nyheter. M2-redaktionen tog med ledaren i faksimil i sin tidning för att visa på helheten i angreppet. M2 drogs inför domstol som konstaterade att intrång skett.
DN vann. M2 lades ned. Sveriges största tidning lyckades med stöd i upphovsrätten i realiteten döda en meningsmotståndare. Nu kan man tycka att det var dumt att M2 tog med hela ledaren och att tidningens företrädare fick skylla sig själva. Det var ju dumt. Men jag tror att få öppensinnade anser att det är rimligt att i avvägningen mellan å ena sidan en öppen debatt och å andra sidan upphovsrätten i ett fall som detta anser att det är självklart att yttrandefriheten var mindre skyddsvärd än upphovsrätten.
Frågor som denna diskuteras i dag intensivt, inte minst på bloggar och i andra sociala medier. Det är möjligt att de som deltar i detta samtal delvis hör till, för att använda Strömholms egna ord, de ”generationer som i skolan inte lärt sig mycket om samhällenas och idéernas historia men som på dagis fått lära sig att ”ta för sig” varhelst det är möjligt”. Men diskussionen är ingalunda (enbart) enfaldig. Tvärtom är det sällan som rättspolitiska frågor behandlas med sådan intellektuell spänst, och entusiasm, utanför skaran av de närmast insatta. Det kan dock alltid bli bättre. Debatten skulle onekligen främjas av om personer som Stig Strömholm deltog. För att informera en läsare som kanske inte är bekant med Strömholms rättsvetenskapliga författarskap så innehåller det inte bara upphovsrättsliga framställningar även pionjärsinsatser på integritetsskyddets område. Den digitala generationen skulle ta emot sådana perspektiv med öppna armar. Stig Strömholm är varmt välkommen till oss i bloggosfären.
Mårten Schultz
docent i juridik, verksam vid Uppsala universitet