Per Gudmundson
Måhända inspirerad av ledarbloggens och ledarsidans tankespån om regeringsförklaringars längd gör Peter Santesson ett statsvetenskapligt genombrott.
På Makthavare.se visar han att statistik från de senaste två decennierna talar för att koalitionsregeringar har mer omfångsrika regeringsförklaringar än enpartiregeringar. Den socialdemokratiska genomsnittslängden för mätperioden befinns vara nära hälften av det borgerliga snittet.
Vilket ju är logiskt, då man kan anta att koalitionsregeringars deklarationer är mer av förhandlingsprodukter, där alla parter vill ha sina favoritområden nämnda.
Å andra sidan tycks regeringsförklaringen 1976, då en borgerlig trepartiregering formerades, ligga nära det socialdemokratiska snittet. Här krävs mera forskning…
Sedan kanske man kan göra förutsägelser.
Trots att många befarat att Sverige går mot ett tvåpartisystem tycks riksdagen få allt fler partier. Förvisso halkade Ny Demokrati ut igen, men på tre decennier har antalet partier i parlamentet stigit med 60%. Går vi mot allt bredare koalitioner, och därmed mot allt längre regeringsförklaringar? Eller är det så att det är själva koalitionen i sig, och inte antalet ingående partier, som gör att regeringsförklaringen blir längre? Eller går det en magisk gräns vid fyra partier?