Per Gudmundson
Årets Kent Asp-rapportering har varit
mer omfattande än vanligt, visar en genomgång av de största
mediernas publiceringar under september månad. Men frågan är om
den vid Göteborgs universitet verksamme journalistikprofessorn och
mediegranskaren har gynnats eller missgynnats.
Vad som främst skiljer Kent
Asp-bevakningen i år från tidigare valår är den tidiga starten.
Nu kom den första artikeln om Kent Asp redan dagen innan själva
valet (”Starkt negativ rapportering om Mona Sahlin i Expressen”,
DN Debatt 18/9). Tidigare har man väntat med Kent Asp-vinklarna
tills hela valrörelsen faktiskt har varit möjlig att summera.
Mycket är dock sig likt, till exempel
den återkommande Kent Asp-historien om ”borgerligt dominerad
press”.
Morgonpressen, och kanske främst
Dagens Nyheter, skiljer ut sig i sin bevakning. Här får Kent Asp
komma till tals oemotsagd. Några negativa rubriker, eller
problematiserande bildval, förekommer knappast. Men även Sveriges
Radio, och i synnerhet magasinet Publicerat, har en tydlig slagsida
åt Kent Asp.
Det har dock varit tydligt att medierna
har haft svårt att hantera Kent Asp. Ett exempel på det är att man
inte har förmått att göra hans slutsatser om rubrikers betydelse
begripliga för läsaren. Den teori som visar att negativt vinklad
rapportering är skadlig när den gäller Socialdemokraterna, men
gynnsam när den gäller andra (Ekot 30/9), kan vara svår att greppa
för den som inte har kännedom om hela Kent Asps partiprogram,
förlåt, forskning.
Att Kent Asp genomgående skildras i
positiva termer behöver dock inte utgöra något problem. Den
positiva bilden uppvägs sannolikt av den höga frekvensen.