Allt detta obehag

I går demonstrerades det på flera håll i landet mot SD och mot rasism. Jag kan i och för sig sympatisera starkt med alla former av avståndstagande från rasism, men finner det samtidigt problematiskt med demonstrationer ”mot” valresultat. Särskilt när jag hör att en del av talen under demonstrationerna inte stannade vid att ifrågasätta valresultatet utan dessutom utmynnade i allmänt hållen Allianskritik. Inte mycket i det här valet som kan accepteras, tydligen..

Det blir larvigt. Valresultat är valresultat och man verkar mest barnslig om man ställer sig och demonstrerar mot demokratin. Nu var det säkert inte syftet och säkert drevs dessa demonstrationer främst av välvilja. Men ändå, nåt skaver i det där.

Hur som helst förefaller en del ha blivit särskilt upplivade av de stämningar som valresultatet satt igång. Således har ett SD-register nyligen publicerats på nätet, innehållande människor som registrerat intresseanmälan på Sverigedemokraternas webb. Och i måndags kväll knivskars en man på Södermalm för att förövarna ”trodde att han tillhörde Sverigedemokraterna”.

Det här är vansinne och det måste få ett slut. Föreställningen att man har moralisk rätt att gå ut och straffa politiskt engagerade och väljare är ytterst obehaglig. En skrämmande självrättfärdighet, helt bortom demokratiska impulser. Mobbmentalitet, kort sagt.

För övrigt noterar vi att Aftonbladet lyckades publicera nyheten om SD:s hackade webbsida och illustrera den med fel sippa. Förstasidan idag pryds inte av SD:s blåsippa, utan av KD:s vita. Oops…