Debatter med mer debatt – bra grej

Jag är nyss hemkommen från TV4 och partiledardebatten. Överlag en bra debatt där partiledarna fick ta plats på bekostnad av programledarna, vilket var till programmets fördel. Mer debatt i debatten är uppenbart en bra grej. Kanske beror det delvis på att alla partiledare vid det här laget är så inrepade på vad de ska säga i varje fråga, men bristen på spontanitet uppvägs i så fall av god debattkvalitet.

Kvällens första ämne – skolan – tog Alliansen hem med lätthet. Jan Björklund och Lars Ohly var ämnets huvuddebattörer och varken Ohly eller övriga i det rödgröna laget lyckades särskilt väl med att övertyga om att yrkesutbildningar som möjligt alternativ till högskoleförberedande dito skulle innebära en stängd dörr. Här har Alliansen ett tydligt försteg i att se människors olikhet och bejaka den i stället för att försöka stöpa alla i samma form.

Diskussionen om fritidsverksamheter återkom från tidigare tv-debatter under de senaste veckorna och som vanligt blir det lite märkligt när De rödgröna försöker skylla kommunernas resursprioriteringar på regeringen. Varje gång kommunal verksamhet görs till en direkt ansvarsfråga för regeringar slås man av samma sak – ack vad mycket gott skilda valdagar hade kunnat göra med väljarnas ansvarsutkrävning lokalt!

Roligast med jobbdebatten var att den förvånansvärt nog kom att handla en del om företagande också. Det händer alltför sällan och det borde hända oftare. Ungdomsarbetslösheten hamnade i fokus. Det bör den göra. Det är inget att hymla med – ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög. Den har emellertid mycket med föregående ämne – skolan – att göra, vilket kanske inte framkom riktigt så väl som det borde ha gjort.

– I stället för att smeta ut små arbetsgivaravgiftsänkningar tar vi i rejält och slopar arbetsgivaravgiften för unga, förklarade Sahlin i en utläggning om hur De rödgröna planerar att leverera ”nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet”.

Det är ett rätt lustigt förslag, faktiskt. Eftersom den åtgärden redan finns, vilket Fredrik Reinfeldt också påpekade. Detta faktum har faktiskt inte framkommit tillräckligt tydligt i valrörelsens jobbdebatter, men bör påpekas igen. Den åtgärd De rödgröna lyfter fram som recept för ”nolltolerans” är en åtgärd som redan finns.

Fredrik Reinfeldt utmärkte sig som bästa debattör på Allianssidan. När han kliver in är det med auktoritet och tydlighet. På andra sidan var det nog snarare Peter Eriksson och Lars Ohly som bar skeppet. Sahlin, som annars har visat en bättre form på sistone, var inte fullt så taggad ikväll.