Ledarbloggen
Per Gudmundson
Per Gudmundson
Valvinden blåser fortsatt till Alliansens fördel. I dagens två mätningar leder det borgerliga blocket överlägset. I Skop får Alliansen 51,1 procent och De rödgröna 41,8. I United Minds mätning får Alliansen 49,9 och De rödgröna 42,1 procent. Moderaterna är största parti i bägge mätningarna, och inga riksdagspartier hamnar under spärren.
Sverigedemokraterna får riksdagsmandat enligt bägge mätningarna – men samtidigt får Alliansen tillräckligt med mandat för att säkra egen majoritet.
Därmed bekräftas den bild som växt fram de senaste veckorna. Alliansen ser ut att få fortsatt förtroende. Frågan gäller närmast om Alliansen ska få egen majoritet eller om den ska behöva söka stöd utanför den egna fyrklövern.
Vare sig det rödgröna valmanifestet eller Mona Sahlins goda insatser i tv-duellerna mot Fredrik Reinfeldt tycks ha hjälpt De rödgröna. Inte heller lär dagens förstasidor på kvällstidningarna vara något stöd. Expressen skriver på förstasidan: ”Här bjuds unga på vin under S-fest med Bodström – Amilia, 15: Ingen frågade om ålder”. Aftonbladets förstasida lyder ”Strippar på Vänsterpartiets familjefest – ’Hon hade partiets logga på brösten'”.
Även de mest lojala väljare torde fråga sig om De rödgröna verkligen förtjänar en röst. Och det gör de.
Locket är av vad gäller kritik mot hur Mona Sahlin lett arbetet. Läs till exempel socialdemokraten Magnus Holsts blogg på partinätverket S-info. Han ger en försmak på hur gräsrotskritiken sannolikt kommer att låta de närmaste dagarna:
Vi pratar många gånger om att person inte spelar någon roll, att det är politiken som är viktig. I
de möten jag har haft med människor hittills under valrörelsen blir en
sak allt mer tydligt. Många säger: ”Jag ska rösta på er i kommunalvalet,
men jag tänker inte rösta på er i riksdagsvalet. Jag röstar inte på
Mona Sahlin!” Vad svarar man på det utan att undergräva förtroendet för
dig ytterligare? Det går inte bara att säga: men du röstar inte på
Mona Sahlin, du röstar på dem som står på riksdagslistan för vår region.
Hur man än gör och säger så blir det fel!Ibland kan politik vara omänsklig och jag kan bara föreställa mig
den vånda du måste känna efter allt som du har fått utstå. Vi går nu in
i valspurten och visst har mirakel hänt förr. Den stora frågan är
dock: Om det nu handlar om att människor inte vill se dig som
statsminister, är det verkligen värt det, fyra år till av alliansstyre,
bara för att du och partitoppen inte kan göra det som måste göras?Stanna gärna som partiledare. Det arbete du har påbörjat
under din tid som partiledare har inneburit en demokratisering och en
nystart för partiet, men gå ut och meddela att det inte är du som
kommer att bli statsminister vid en rödgrön seger på söndag! För vår
politiks skull, för vårt partis skull och för vår skull, vi som kämpar
för att hålla modet uppe och inte minst för dem som hamnar utanför i
Alliansens Sverige: Meddela att du hoppar av statsministerracet!
Kritiken mot Sahlin kommer både uppifrån och nedifrån. Men troligtvis är kritiken missriktad. Det är inte enbart Sahlins fel att det ser ut som det gör. Socialdemokratin har inte lyckats förnya sig, och det hade den inte gjort på så här kort tid oavsett vem som hade lett arbetet. Visst har Sahlin trovärdighetsproblem, men det är bristen på en egen tydlig och skarp socialdemokratisk idé som är partiets problem.
Fyra år till i opposition kan kanske föra Socialdemokraterna närmare väljarna. Det vore bra för hela Sverige om det skedde. Men lita inte på att det kommer att bli så. Att förändra ett parti är inget man gör i en handvändning. Fråga Mona Sahlin.