Sanna Rayman
Jag vaknar till en Ekotsändning där en röst berättar att ”Ett fyrtiotal politiker som kandiderar i årets val är samtidigt med i grupper som smutskastar politiska motståndare”.
Märkligt, tänker jag yrvaket. Är det verkligen inte fler politiker som är med i LO?
Nä, så var det förstås inte. Vad det handlar om är politiker som är med i Facebookgrupper som på mer eller mindre osnygga sätt kritiserar motståndarlaget. Dylika grupper kan i allmänhet kritiseras för sin brist på såväl humor som sanningsenlig information.
Men ändå. Om Facebookgrupper om lyktstolpar och soptunnor är smutskastning är Sverige en tvättäkta idyll. De här småsakerna är inte mycket till smutskastning. Däremot är de centrala fulknepen partierna emellan värda en lite noggrannare granskning emellanåt. Och där kan man nog konstatera att annonserna om paret Reinfeldts privatekonomi spelar i sin egen liga.
Här talar vi liksom klassisk smutskastning. Nu upprör det mig inte så värst det heller. Det är inte ens säkert att smutskastning av detta slag verkligen tjänar smutskastarens syfte. Svenskarna förefaller ha generellt låg tolerans för uppenbara tjuvnyp.