V:s hårda kärna vänder sig i sin ideologiska grav

Inför kvällens SVT-utfrågning av Lars Ohly kan det vara värt att uppmärksamma diskrepansen mellan de kompromisser som Vänstern har tvingats till för att få vara med i det rödgröna laget. Ohly och Ohlygarkerna får inte framstå som opålitliga.

På försvarsbloggen Wiseman´s Wisdoms har partierna föredömligt intervjuats om
försvars- och säkerhetspolitiken. Vänsterpartiet framträder här i skepnaden av ett ”vanligt” parti. Vi ska ha ett försvar. Sverige ska uppfylla EU:s säkerhetsklausuler och Sveriges ensidiga Solidaritetsförklaring. Ryssland är ett problem.

För första gången i partiets historia vill V inte spara mer på försvaret än Socialdemokraterna.

Bortsett från Afghanistan och försvarsexporten låter man som S.

Den hårda kärnan i V vänder sig nog i sin ideologiska grav. Och stödet bland sympatisörerna i allmänhet är inte stort. I MSB:s senaste mätning Opinion 2009 var 40 procent av dem som uppgav V som partisympati tveksamma eller säger absolut nej till att Sverige ska ha ett militärt försvar.

I november 2009 frågade SKOP ”Anser Du att Sverige bör ingripa militärt till de baltiska ländernas försvar vid ett angrepp från Ryssland?” 78 procent av V-väljarna vill inte ingripa i Baltikum.

Så vad tycker V-väljarna egentligen om Ohlys försvarskompromisser? Och vad säger gräsrotsopinionen försvarsfientlighet om trovärdighet en i V:s politik?