Alliansen leder säkert, vad ska en vänsterväljare göra?

Alliansen behåller ledningen. Enligt den mätning som Novus Opinion gjort för TV4 Nyheterna är skillnaden mellan blocken nu 4,6 procentenheter. Det är en skillnad som är tillräckligt stor för att bedömas som statistiskt säker. Moderaterna befinns vara största parti, med 31,8 procent, medan Socialdemokraterna ligger på 30,3 procent – nästan fem procentenheter lägre än det redan då låga valresultatet 2006.

Förändringarna i mätningen är mycket små, men helhetsbilden är samstämmig med vad andra institut uppmätt.

Så vad händer nu? Alliansens ledning i opinionen är betydligt större nu än den var under förra valrörelsen, och att döma av historien borde slaget om vem som ska ha regeringsmakten vara avgjord. Inte minst när man betänker att Socialdemokraterna aldrig – sedan statsvetarna började mäta saken 1956 – lyckats gå framåt i valspurten.

Men årets val är inte riktigt som andra val. Det är tydligare blockpolitik, och aldrig har väl heller en utmanare lanserat sitt valmanifest så sent som De rödgröna. Men om man får tro mediereaktionerna på den rödgröna valplattformen så saknas det innehåll som skulle kunna vända opinionen.

Om jag vore vänsterväljare – vilket jag varit en stor del av mitt liv – skulle jag börja fundera på var min röst gör mest nytta. Jag skulle anta att en allmän röst för en rödgrön regering vore mer eller mindre bortkastad. Jag skulle i stället börja fundera på hur jag skulle kunna minska Sverigedemokraternas eventuella inflytande efter valet. Även om jag tyckte att integrationspolitiken varit misslyckad, och även om jag tyckte att samhället inte ska huka för islamisk fundamentalism – vilket jag tycker – skulle jag anse att SD är bortom anständighetens gräns, vilket senast illustrerats av deras valfilm.

I ett sådant läge finns två val. Antingen chansa på att stärka Miljöpartiet med min röst, i förhoppning att MP kan tänka sig att byta block för att förhindra att SD blir tungan på vågen i riksdagen. Att Vänsterpartiet skulle samarbeta med borgerligheten är ju otänkbart. Och att Socialdemokraterna skulle göra det är nästan lika osannolikt. Jag skulle tvivla på att MP byter block, men det finns i alla fall en teoretisk chans.

Å andra sidan skulle jag kunna se till att min röst inte vore bortkastad genom att göra på ett annat sätt. Jag skulle kunna rösta på ett alliansparti för att säkra en majoritetsregering, som inte skulle kunna bli föremål för utpressning från SD. Då sluppe jag ju risken att en röst på Maria Wetterstrand blev en bortkastad röst mot Jimmie Åkesson.

Nu är jag ingen vänsterväljare. Och jag ser det heller inte som en katastrof om väljarna bestämmer att det är dags för ett nytt parti eller två i riksdagen. Vill väljarna ha det så, så ska det vara så. Demokratin är stabil, och har Sverige kunnat hantera ett Sovjetstyrt, stalinistiskt parti i riksdagen under åtskilliga decennier, så ska nog andra partier kunna få plats också.

Men om jag vore vänsterväljare, då skulle jag nog börja fundera på var min röst gör mest nytta, nu när det stora slaget börjar se ut att vara förlorat.