En tredjedel – är det så ”bara”?

”Bara” var tredje nystartsjobbare får en vanlig anställning efteråt, rapporterar Ekot. Men är det verkligen så ”bara”?

Nystartsjobben innebär att arbetsgivare kan anställa långtidsarbetslösa till en kostnad som motsvarar hälften av vad normala anställningar skulle göra. Arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgiften, och får därtill en ekonomisk kompensation som motsvarar samma belopp som arbetsgivaravgiften. Totalt betyder det ungefär halverad kostnad för en anställning.

Målgruppen för projektet är alltså långtidsarbetslösa. Människor som verkligen står utanför. Att en tredjedel som får nystartsjobb går vidare till riktiga jobb borde väl därmed ses som ett framsteg. Eller?

Förre arbetsmarknadsministern fick kritik i vintras då reformen utvärderats efter ett par år. Då hade (sedan 2007) 60 000 långtidsarbetslösa fått nystartsjobb och 10 000 av dem därefter fått riktigt jobb. Men ministern var nöjd med utfallet.

”Om man jämför med andra tidigare
insatser för den målgruppen som har varit borta så länge, så är det ett
bättre resultat än vad man har haft tidigare”, sade han.

Hur kunde han vara nöjd? Jo, målgruppen är jättesvår att få in på arbetsmarknaden, och tidigare försök med sedvanlig socialdemokratisk AMS-politik hade misslyckats kapitalt. Nystartsjobben var i det hänseendet en framgång.

Nu är resultatet fördubblat. En av sex har blivit en av tre. Ändå är det ”bara” i Ekots rapportering.