En Cuba libre, tack!

Kuba har gått med på att frisläppa 52 samvetsfångar. Efter frigivningen ska fångarna och deras deporteras (sannolikt med Spanien som mottagande land).

Det är naturligtvis oerhört glädjande att fångarna släpps, men det är omöjligt att på grundval av att diktaturen givit efter för internationella påtryckningar dra några stora reformväxlar. Att som Spaniens utrikesminister, som förhandlade fram frigivningen, tala om en ny era på Kommunistkuba är alldeles för tidigt. Repressionen fortsätter under mer diskreta former.

Samtidigt vore det fel av EU att inte testa regimens gränser för att se om det rör sig om verklig vilja till öppenhet och dialog – och som inte bara inkluderar delegationsbesök från EU.

Ännu återstår det för Kubas bröderna Marx att frige det kubanska folket.